5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

NZIA ses som EU:s svar på USA:s stödpaket till inhemska satsningar på klimatvänlig teknik. Ett av målen med NZIA är att EU ska vara självförsörjande på klimatvänlig teknik till 40 procent år 2030. NZIA-regelverket ska peka ut vilka tekniker och sektorer som väntas kunna bidra till klimatomställningen och därför få extra stöd. Regelverket ska också skapa en gräddfil med enklare tillståndsprocesser för vissa utpekade strategiska projekt. Svenskt Näringsliv har i tidigare remissvar varit kritiska till att enbart vissa sektorer och projekt ska få enklare tillståndsprocesser. 

Bland de strategiska tekniker som pekas ut i NZIA finns utöver kärnkraft bland annat vätgasteknik, värmepumpar, CCS samt batteri- och energilagringstekniker. De länder som drivit på hårdast för att få in kärnkraft på listan är Frankrike, Bulgarien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

Här är EU:s nya renoveringskrav

Nu har EU:s medlemsstater i ministerrådet och EU-parlamentet nått en provisorisk överenskommelse om direktivet byggnaders energiprestanda, EPBD. Syftet med direktivet är att minska energianvändningen i byggnader i Europa med målet om att i princip alla byggnader ska vara nollenergibyggnader med energiklass A år 2050.

Torsdagens överenskommelse fastställer bland annat kravet att minska den genomsnittliga energiförbrukningen i bostadshus med 16 procent till 2030 och mellan 20–22 procent till 2035. 55 procent av energiminskningen måste uppnås genom renovering av de sämst presterade byggnaderna. Utöver det vill parlamentet och rådet se att solceller installeras på nya byggnader som genomgår en renoveringsåtgärd som kräver tillstånd.

En knäckfråga under förhandlingarna har handlat om det ska bli krav på obligatoriska renoveringar. Förhandlingarna landade i att det inte blir några sådana krav. Trots det menar Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, att det kommer ställa höga krav för svenska fastighetsägare.

– Med tanke på att målet för 2050 är att alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader så är direktivet tufft. För Sverige rör det sig om våra ca 700 000 byggnader som berörs och som till 2050 behöver vidta åtgärder för att nå detta, säger han till Fastighetstidningen.

I vanlig ordning ska nu överenskommelsen godkännas formellt av parlamentet och ministerrådet.

Skärpta krav på kemikalieinformation

Nu ska det bli strängare krav på klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen. Det står klart efter att EU-parlamentet och ministerrådet i veckan har nått en provisorisk överenskommelse om den CLP-förordningen ska skärpas. Det innebär att den befintliga lagstiftningen från 2008 uppdateras.

Den nya lagen anpassar förordningen till olika former av handel, som näthandel och handel av påfyllnadsprodukter. Syftet med förordningen är öka skyddet för människors hälsa och miljö, genom bättre information om kemiska faror.

– Översynen av CLP-förordningen kommer att föra in den digitala och cirkulära ekonomin i kemikaliesektorn. Med de nya reglerna ges konsumenterna all nödvändig information både i pappersformat och digitalt format, oavsett om de köper produkterna i affärer, i bulk eller på nätet, säger Jordi Hereu i Boher, Spaniens minister för industri och turism i en kommentar.

Kritikstorm mot gratis utsläppsrätter till stålsektorn

Planer på att dela ut gratis utsläppsrätter till stålsektorn får nu miljöorganisationer och återvinningsföretag att ryta ifrån. Bakgrunden är att EU-kommissionen just nu är på gång med regler som avgör hur många utsläppsrätter som kommer att delas ut till industrier mellan 2026–2030. På onsdagen presenterade kommissionen ett utkast till reglerna.  

I sitt utkast har kommissionen lagt till stålsektorn på EU:s så kallade ”carbon leakage list”, vilket innebär att sektorn kan bli berättigad upp till 100 procent gratis utsläppsrätter i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Anledningen är enligt kommissionen att undvika att ståltillverkningsbolag flyttar utomlands på grund av för höga kostnader för utsläpp inom EU.

Men att stålsektorn läggs till på listan får miljögrupper och återvinningsföretag att uttrycka oro över att det blir en ekonomisk fördel att fortsätta tillverka stål ”som vanligt” i stället för att använda sig av återvunnet stål.

– Hittills har gratis tilldelning direkt stimulerat den mest kolintensiva stålprocessen, nämligen produktionen av stål i masugnar som är beroende av järnmalm. Gratis tilldelning som hämmar cirkulär ståltillverkning och lågkolhaltig ståltillverkning strider inte bara mot själva målen att övergå till en mer cirkulär ekonomi utan också mot EU:s klimatmål, säger Emmanuel Katrakis, generalsekreterare för European Recycling Industry Confederation till Euractiv.

I samband med att kommissionen presenterade sitt utkast lanserade de ett offentligt samråd där berörda parter kan yttra sig om förslaget. Målet är att anta förordningen före april 2024.

Lista: Viktigaste punkterna i ekodesignförordningen

På onsdagen nådde EU-parlamentet och Rådet en preliminär politisk överenskommelse om en ram för att ställa ekodesignkrav på hållbara produkter. Det nuvarande ekodesigndirektivet från 2009 har fokuserat på energieffektivitetskrav för 31 produktgrupper och har lett till betydande energibesparingar.

I den nya förordning som ska ersätta direktivet breddas kraven till att gälla alla produkter som sätts på EU:s marknad. I det nya direktivet införs också ytterligare krav på produktens hållbarhet, återanvändbarhet, uppgraderbarhet och reparationsbarhet. Här listar Miljö & Utveckling de viktigaste punkterna.