5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Forskarna som har utvecklat verktygen kommer från EU-kommissionens forskningscentrum. Enligt deras prognoser kommer vattenbristen att öka, framför allt i Medelhavet och Östeuropa. Men de lyfter också att det kommer att bli ett allt större problem i nordiska länder, som Sverige och Finland.

– Torka påverkar alla EU-regioner, med en enorm inverkan på människors liv, våra ekosystem, jordbruk, jobb och transporter. Kartläggning av torkarisken hjälper till att identifiera sårbara områden och förutse och förstå torka, säger Iliana Ivanova, kommissionär med ansvar för innovation och forskning i en kommentar.

Så vill EU cirkulera elektronik

EU vill öka insamlingen av använda mobiltelefoner, surfplattor, bärbara datorer och laddare. Enligt kommissionens uppskattningar är insamlingsgraden av mobiltelefoner idag under 5 procent, samtidigt som det finns omkring 700 miljoner oanvända eller färdiganvända mobiltelefoner i europeiska hushåll.

Som ett steg på vägen för att lösa problemet har kommissionen nu publicerat politiska rekommendationer om hur det kan gå till. Det är fyra rekommendationer, där det första handlar om ekonomiska incitament, såsom rabatter eller belöningar för kunder som lämnar in sin elektronik.

Den andra rekommendationen är att öka användningen av posttjänster, till exempel genom att tillhandahålla förbetalda kuvert till konsumenter som vill lämna tillbaka sina enheter.

Den tredje rekommendationen är att etablera partnerskap och fastställa insamlingsmål. Den fjärde är att öka medvetenheten om var insamlingsställen för elektronik finns.

Kommissionen: Sista delarna av Fit for 55 i mål

I början av veckan antog medlemsstaterna formellt direktivet för förnybar energi och nya regler för flygbränsle. Enligt kommissionen innebär det att EU:s klimatpaket Fit for 55 slutligen är i mål.

– Lagstiftningen för att minska våra utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent är nu på plats och jag är mycket glad över att vi är på väg att överträffa denna ambition. Detta är en viktig signal för Europa och för våra globala partner att den gröna omställningen är möjlig, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Men arbetet är långt ifrån klart. Nu är nästa steg för EU:s medlemsstater att implementera alla delarna i sin lagstiftning. Bland annat i de nationella energi – och klimatlagarna som nu håller på att slutföras.

Oenighet om ogräsmedlet glyfosat

På fredagen lyckades EU-kommissionen inte få en kvalificerad majoritet för förslaget om att förnya tillståndet för glyfosat i 10 år. Glyfosat används bland annat för att bekämpa ogräs. För att det ska få användas måste det först vara godkänt som verksamt ämne på EU-nivå enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning.

Glyfosat är nu godkänt att användas till den 15 december 2023, alltså i två månader till.

Att EU:s förhandlare inte lyckades enas om att förnya tillståndet för glyfosat handlar om att effekterna som ämnet har på människors hälsa och biologisk mångfald inte är helt fastställt. Inom forskningen råder det delade meningar.

Eftersom godkännandet inte fick stöd, kommer nu förslaget att ”ritas om” innan kommissionen gör ett nytt försök att enas.

Stockholm uppmärksammas i EU: ”Riktiga pionjärer”

På torsdagen uppmärksammades Stockholm och nio andra europeiska städer för sitt arbete med att nå klimatneutralitet till 2030.

Det innebär att Stockholm får en EU-märkning, vilken syftar att göra det enklare för staden att få tillgång till offentlig och privat finansiering för att nå målet.

– De tio städer som i dag tilldelas EU-märkningen är riktiga pionjärer. Jag är imponerad av deras åtaganden om konkreta åtgärder, men det här är bara början: städerna behöver hjälp från sina nationella och regionala myndigheter och sina lokala företag, investerare och innovatörer för att omsätta sina planer i praktiken, säger Maroš Šefčovič, verkställande vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given i en kommentar.