5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

De prioriteringar inom hållbarhetsområdet som Ursula von der Leyen lyfte var att fortsätta stödja industrins gröna omställning, driva på övergången till ren energi, påskynda utbyggnaden av vindkraft genom ett nytt ”vindkraftpaket” samt att skydda naturen och bidra till ett hållbart jordbruk.

Parlamentet vill ha mer förnybar energi – så ska det gå till

På tisdagen godkände EU-parlamentet slutgiltigt ett förslag om hur utbyggnaden av förnybar energi kan snabbas på.

Enligt lagstiftningen, som är en uppdatering av direktivet om förnybar energi, ska 42,5 procent av EU:s energiförbrukning senast 2030 komma från förnybara energikällor. Målet är att uppnå 45 procent.

Lagen innehåller också åtgärder för att påskynda tillstånden för nya kraftverk för förnybar energi, så som solpaneler och vindkraft eller för att anpassa befintliga anläggningar. Detta genom att de nationella myndigheterna får max tolv månader på sig att godkänna nya anläggningar för förnybar energi. Om de ligger utanför så kallade fokusområden för förnybar energiproduktion får myndigheterna max 24 månader på sig.

Genom krav på en större andel biodrivmedel och en mer ambitiös kvot för andra förnybara bränslen, såsom vätgas, innehåller den nya lagen också målet om att minska utsläppen från transportsektorn med 14,5 procent senast 2030.

Effekterna av EU:s vattendirektiv har stannat av

Klimatförändringen ändrar spelplanen för Europas vattendrag. Det konstaterar forskare som nu ser att den positiva utvecklingen av de insatsers som gjorts för att förbättra miljöerna i europeiska vattendrag har stannat av.

– Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar forskaren David Angeler vid SLU i en kommentar till studien.

Högre krav på hållbart flygbränsle klubbat

I veckan har EU-parlamentet godkänt strängare krav om inbladning av hållbara flygbränslen. Lagen, ReFuelEU Avion, innebär att minst två procent av allt flygbränsle måste vara fossilfritt och hållbart till 2050, en siffra som successivt ska öka till 70 procent år 2050. Kommissionen uppskattar att det kommer att leda till 60 procent minskade utsläpp inom transportsektorn till 2050.

Lagen fastställer också vilka bränslen som ska klassas som hållbara. Dessa är syntetiska bränslen, vissa biobränslen gjorda av överskottsmaterial från skogsbruk och jordbruk, biologiskt avfall, alger, använd matlagningsolja och vissa djurfetter, liksom återvunnet flygbränsle framställt av gas eller använd plast.

Enligt Miljöpartiets EU-parlamentariker i transportutskottet Jakob Dalunde kommer de nya reglerna pressa upp priset på flyg.

– Alternativa bränslen är dyrare än vanligt flygfotogen, därför kommer flyget nu att bli dyrare. Det kommer att flytta trafik till järnvägen, och därmed minska utsläppen, säger Jakop Dalunde i en kommentar.

Så ska EU:s luftkvalitet förbättras

Parlamentet har också antagit sin ståndpunkt om en ny lag som ska förbättra luftkvaliteten för europeiska medborgare. Bakgrunden är att luftföroreningar är den främsta miljörelaterade orsaken till tidig död i EU. Enligt uppskattningar från EU:s miljöbyrå EEA orsakar luftföroreningar ungefär 300 000 förtida dödsfall per år.

Lagen, som EU-parlamentets miljöutskott enades om tidigare i år, fastställer strängare gräns- och målvärden för 2030 för flera föroreningar jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. 

Enligt förslaget ska även antalet provtagningsplaster för luftkvaliteten i en stad utökas. Parlamentet vill se minst en sådan plats per en miljoner invånare, jämfört med kommissionens förslag om minst en provtagningsplats per fem miljoner invånare.

Lagen ställer också krav på tillgång till bättre information om luftföroreningar genom offentliga data, samt att alla medlemsstater ska införa färdplaner för kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att följa gränsvärden för luftkvaliteten.