Bland miljöorganisationer och politiker på vänsterkanten lyfts oro över utnämnandet.
”Säg vad? Hoekstra till Europa? Inom klimat och natur? En före detta Shell-anställd, som gav miljarder i stöd till KLM (ett nederländskt flygbolag) utan hållbara villkor, som sprängde kvävekrisen och därmed övergav naturen borde inte ges en så avgörande post.” skriver Andy Palmen, ordförande för Greenpeace Nederländerna på X, tidigare Twitter.
Även den Mohammad Chahim från den socialdemokratiska gruppen och vice president för den gröna given uttrycker oro.
– Jag var inte särskilt entusiastisk när jag hörde om Hoekstras nominering (…) Det är också problematiskt att klimatansvaret anförtros åt den politiska familjen som försökt undergräva naturrestaureringslagen under de senaste sex månaderna, säger han till Euractive.
Om EU-parlamentet godkänner utnämningen kommer Wopke Hoekstra leda EU:s klimatåtgärder fram till slutet av kommissionens nuvarande mandat som löper ut den 31 oktober 2024.
EU kraftsamlar om psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett växande problem inom EU. För att komma åt problemet meddelade EU-kommissionen i juni att man satsar en miljard euro på unionens första gemensamma strategi mot psykisk ohälsa. Strategin efterlyser lagstiftning som bland annat fastställer minimikrav för distansarbete i hela EU, samt utbildning och andra förebyggande åtgärder.
Nu, två månader efter att EU-kommissionen presenterade sitt förslag, meddelar EU-parlamentets hälsoutskott att de vill se ett ännu mer ambitiöst förslag samt mer finansiering. Beskedet kommer i form av en rapport som Sara Cerdas från den socialdemokratiska gruppen tagit fram.
– Denna rapport belyser vad parlamentet vill ha när det gäller psykisk hälsa. I det här avseendet, mer ordentlig direkt finansiering och att jobba lite mer tillsammans, säger Sara Cerdas till Euractive.
Rapporten innehåller dock inte några exakta detaljer, utan det väntas presenteras den 7 september då parlamentet har deadline för sina slutgiltiga ändringsförslag.
Aktivistgrupp hotar att stämma EU
EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 är otillräckliga. Det menar aktivistgruppen Climate action network, CAN, som nu lovar att stämma EU-kommissionen till EU-domstolen om målen inte höjs, rapporterar Reuters och Europaportalen.
– EU måste ta hänsyn till sitt historiska ansvar och sin förmåga att agera, för att säkerställa att det gör tillräckligt för att uppfylla Parisavtalets temperaturmål, sade Romain Didi från CAN till Reuters.
Tre ministrar kräver ökad klimatfinansiering
Tre europeiska ministrar från Frankrike, Tyskland och Portugal uppmanar EU att öka budgeten för att klara klimatomställningen, samt för att skapa fred. I en debattartikel i Euractive skriver de att EU behöver en utökad budget för gemensamma investeringar för bland annat forskning, gränsöverskridande infrastruktur, konkurrenskraft och klimatomställningen.
De menar att större delen av finansieringen för den gröna omställningen, energiomställningen samt försvaret är nationell och kräver nu att EU går in med mer pengar inom dessa områden.
”En europeisk union som är lämplig för framtiden behöver en europeisk budget som är lämplig för framtiden” skriver ministrarna.
Fransk minister vill stoppa billiga flygresor
Frankrikes transportminister Clément Beaune driver nu frågan om att införa ett minimipris på flygresor i Europa, något som han meddelade under en intervju med veckotidningen L’Obs på onsdagen.
Under intervjun gav han beskedet att han ”under de kommande dagarna” planerar att lägga fram ett förslag till övriga transportministrar i EU om att införa en gräns för hur lite en flygbiljett inom Europa får kosta.
– Flygbiljetter för tio euro när vi befinner oss mitt i den ekologiska omställningen, det är inte längre möjligt, sade han till tidningen och tillade att det inte återspeglar ”priset för planeten”.
Kraftig kritik mot textilförslag
Regeringens promemoria ”Cirkulär hantering av textil och textilavfall” möter hård kritik från flera håll. Ofullständigt enligt miljörörelsen, risk för att sorteringen uteblir och fel att kommuninvånarna ska betala lyder delar av kritiken.
Kommunernas ansvar är det som kritiseras hårdast av flera textil- och klädföretag. Många tycker också att det är kontraproduktivt med ett lagkrav innan EU-kommissionens kommande förslag om producentansvar presenteras.
– Vi har vetat om att EU kommer att lägga fram ett förslag om producentansvar i kanske fem år. Tyvärr har en svensk lösning dragit ut på tiden, vilket är både den förra och nuvarande regeringens ansvar. Problemet nu är att man inte kommer att hinna införa ett producentansvar innan EU-lagen träder i kraft den 1 januari 2025. För att lyckas så bra som möjligt borde man under övergångsfasen istället bygga upp ett system som påminner om EU:s producentansvar, säger Sandra Roos, hållbarhetschef på Kappahl till Miljö & Utveckling.