5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde är mycket positiv till rekordnoteringarna.

– Det är mycket glädjande att återigen, tydligare än någonsin, se hur utsläppshandeln gör skillnad! Det vi nu kan konstatera är alltså att utsläppen nästan har halverats sedan systemet infördes år 2005. Detta är en positiv signal och ett viktigt steg på vägen mot att nå EU:s klimatmål, säger Jakop Dalunde i ett pressmeddelande som Miljöpartiet skickat ut.

EU-kommissionens siffror visar också att utsläppen från energiproduktionen minskade med 24 procent jämfört med 2022. Jakop Dalunde ser det som ett bevis på hur viktig omställningen till förnybart är.

– Detta beror främst på att vind- och solenergi alltmer konkurrerar ut både kol och gas, säger Jakop Dalunde.

I samband med EU:s klimatpaket Fit for 55 har systemet med utsläppshandeln skruvats åt. Jakop Dalunde menar att siffrorna är ett bevis på vikten av skärpningen, och lyfter hur de nya reglerna kommer att påverka flygsektorn framöver.

– Flygutsläppen ökade nämligen jämfört med 2022 med cirka 10 procent, till följd av flygindustrins återhämtning efter pandemin. Men tack vare den uppdaterade ETS-lagstiftningen är gratisutsläppen för flyg snart ett minne blott och då lär vi se en omvänd utsläppskurva även inom denna sektor, säger Jakop Dalunde.

Läs mer här.

Striderna om EU:s naturrestaureringslag tätnar

EU-parlamentet har sagt ja till den omdiskuterade EU-lagen om storskalig naturrestaurering. Men än är slaget inte vunnet, utan rådet – alltså EU-länderna – måste fortfarande godkänna lagen.

Och hur det blir med den saken är fortfarande svårt att sia om. I mars meddelade Ungern att de drar tillbaka sitt stöd om lagen och samma månad ströks beslutet från miljörådets möte. Sverige har tidigare meddelat att man kommer att rösta nej till lagen.

– Regeringen borde skämmas. Tillsammans med Ungern placerar man sig på fel sida av historien. Att återställa naturen är det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att klara klimatkrisen. Nu skjuts beslutet på en mycket oviss framtid, sade Europaparlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett uttalande i samband med att beslutet plockades bort från dagordningen.

Och stridigheterna fortsätter. Enligt nyhetsbyrån Euractive har både Finland och Polen gått från att ”avstå från att rösta” till att ”motsätta sig” lagen. Det har dock endast en symbolisk betydelse då det bara är faktiska röster som betyder någonting.

För att lagen ska bli godkänd räcker det troligtvis med ett sista land som röstar ja, vilket är det belgiska ordförandeskapets uppgift. Samtidigt har Belgiens premiärminister uttryckt personligt motstånd mot lagen. Hur det blir är med andra ord fortfarande oklart, men klart är att frågan just nu diskuteras för fullt hos medlemsländerna och i EU:s lokaler.

Läs mer här.

EU-chefen: Dags att öppna upp för fusionsenergi

Det är dags för EU att avlägsna de flaskhalsar som hindrar utvecklingen av fusionsenergi. Det budskapet ger Elena Righi Steele, enhetschef vid EU-kommissionens forsknings- och utvecklingsavdelning.

Fusionsenergi handlar om att nyttja den energi som frigörs när två atomer smälter samman, likt energiproduktionen i solen och andra stjärnor. Utvecklingen av fusionsenergi har tagit fart över Europa och allmänhetens stöd för tekniken ökar. Det är mot den bakgrunden som Elena Righi Steele nu tycker att EU bör storsatsa.  

– När det politiska intresset för tekniken växer och privata investeringar ökar, gör fusionsenergi ”anmärkningsvärda framsteg”. Det är förmodligen dags att intensifiera våra ansträngningar, sade hon i ett uttalande enligt Euractive.

För närvarande finns dock flera flaskhalsar för att möjliggöra en snabb utveckling av fusionsenergi. Bland annat krävs enligt Elena Righi Steele finansiering, tydligare regler kring säkerhet samt samarbete mellan offentlig sektor och privat sektor.

– Vi diskuterar för närvarande hur saker skulle kunna göras, och inom vilka tidsramar samt hur mycket finansiering som krävs, eftersom vi inte vet vad marknadens potential är. Så, de kommande åren, 2026 och 2027, kommer att bli ett stort test för att se hur Europa kommer att forma sig i kärnfusionens framtid, sade hon.  

Läs mer här.

Naturvårdsverket: Så kan Sverige leva upp till EU:s naturlagar

Lagen om storskalig naturrestaurering diskuteras fortfarande på EU-nivå. Men utifrån det senaste utkastet har nu Naturvårdsverket presenterat sina förslag på hur Sverige ska kunna leva upp till kraven.

Uppdragets syfte är bland annat att föreslå nya referensarealer som är ”i enlighet” med EU:s lag om storskalig naturrestaurering. Lagen är dock fortfarande inte är klar, utan måste först godkännas av EU:s råd. Om det kommer att gå igenom är fortfarande mycket oklart, då det för närvarande inte ser ut att finnas en majoritet i rådet.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är mycket kritiska till det förslag som myndigheterna har tagit fram. 

– Det skulle innebära stora konsekvenser för svensk ekonomi, landsbygden och klimatarbetet, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström i en kommentar.

Läs mer här.

EU kraftsamlar för ökad cykling

I veckan skrev Sverige under på vad som beskrivs som den mest ambitiösa EU-planen för ökat cyklande någonsin. Planen, den europeiska cykeldeklarationen, syftar till att främja cykling, samtidigt som den stöttar EU:s gröna omställning och mobilitetsmål.

I veckan samlades EU-ländernas transportministrar i Bryssel för att skriva under planen under ledning av det belgiska ordförandeskapet. Miljö & Utveckling har sammanställt en lista på de cykelåtgärder som Sverige nu åtar sig att genomföra.

Läs mer här.