5 hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Överenskommelsen landade i ungefär samma kompromiss som utskottet för rättsliga frågor nådde i slutet av april, vilket Miljö & Utveckling rapporterat om. Bland annat enades parlamentet om att inkludera delar av finanssektorn, men undanta små – och medelstora företag.

Betänkandet antogs med 366 röster för och 255 emot och klubbades efter ett sista-minuten motstånd där fler parlamentsledamöter, framför allt från högerkanten och EPP-gruppen, försökte urvattna delar av texten. Bland annat försökte de minska skyldigheterna för due diligence på klimatområdet samt ta bort direktörernas ansvar.

De flesta av ändringsförslagen röstades ner, men gruppen lyckades avskaffa direktörernas ansvar när det gäller att upprätta och övervaka skyldigheter om due diligence. Däremot ska direktörer i företag med över 1 000 anställda ta forsat ansvar, enligt förslaget.

Bland svenskarna röstade Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna emot förslaget. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för. Nu väntar trilogförhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Målet är att formellt anta lagen innan nästa års val i EU-parlamentet.

Trots sista minuten-stridigheter är förhandlare Lara Wolters, från den EU-parlamentets socialdemokratiska grupp, nöjd.

– Jag är mycket nöjd med resultatet av omröstningen i dag och att vi fick det här över gränsen trots vissa manövreringar i sista minuten, säger hon i en kommentar efter omröstningen samtidigt som hon beskriver omröstningen som en känslomässig berg-och-dalbana.

Globalt plastavtal förhandlas i Paris

Under veckan pågår den andra förhandlingsrundan i Paris om ett globalt plastavtal. I den första förhandlingsrundan, som ägde rum i Uruguay i slutet av förra året, nådde man en preliminär överenskommelse om att stoppa plastföroreningarna till 2040.

Sverige ingår tillsammans med EU i High Ambition Coalition, som är en koalition av länder som förespråkar ambitiösa mål. Bland annat kräver koalitionen förbud och restriktioner mot farlig plast, att man utvecklar globala hållbarhetskriterier och standarder för plast samt att möjliggör för en cirkulär ekonomi som skyddar miljön och människors hälsa. Målet är att det ska finnas ett färdigt avtal på plats i slutet av 2024.

Några dagar in på förhandlingarna i Paris handlar diskussionerna dock främst om hur omröstningen ska gå till – och inte om plast. Det berättar Karl Holmberg, statsvetare vid Lunds universitet för Miljö & Utveckling. Läs mer om stridigheterna här.

Klubbat: Parlamentet ger grönt ljus åt textilstrategin

På torsdagen gav EU-parlamentet grönt ljus åt den så kallade textilstrategin, som är den första i sitt slag och handlar om krav på företag att ta ansvar över sina värdekedjor genom att identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön.

Både Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren från Miljöpartiet har förhandlat förslaget. – Dagens omröstning av textilstrategin är en grön vinst och ett stort steg i rätt riktning. Efter tuffa förhandlingar har Miljöpartiet fått igenom inte mindre än 60 krav på förändringar som behöver ske i textilsektorn.  Detta är en tydlig signal till såväl industrin som konsumenter att tiden när textilindustrin var ett oreglerat vilda västern nu är förbi, säger Alice Bah Kuhnke i en kommentar.

Överenskommelsen landade bland annat i att alla textilprodukter som släpps ut på EU-marknaden ska ha lång livslängd, kunna lagas och återvinnas, i stor utsträckning vara tillverkade av återvunna fibrer och inte innehålla farliga ämnen. Därtill finns målet om att göra så kallad fast fashion omodernt samt att tillverkarna ska ta ansvar för sina produkter längs hela värdekedjan.

Strategin, som inte är rättsligt bindande i sig, utan är en målsättning för 2030. Just nu arbetar EU med 16 lagstiftningsåtgärder för att göra målsättningen till verklighet. Bland annat ekodesigndirektivet, green claims och avfallsdirektivet.

Enligt Miljöpartiet har Moderaterna och Kristdemokraterna verkat för att ta bort företagens ansvar för sina värdekedjor och i slutomröstningen röstade M, KD och SD emot förslaget i sin helhet.

Så vill EU hindra överfiske

EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär överenskommelse om regler som ska hindra överfiske. Genom avtalet uppdateras omkring 70 procent av de befintliga reglerna för kontroll av fiskefartyg i syfte att göra EU:s fiske mer hållbart.

– Överfiske är inte bara ett av de största hoten mot den marina miljön, det skadar också försörjningsmöjligheterna för EU:s kustsamhällen. För att förhindra det behöver vi ett modernt och effektivt system för fiskerikontroll som drar nytta av den senaste tekniska utvecklingen. Dagens överenskommelse innebär att vi närmar oss det målet och ser till att miljöprinciperna i EU:s fiskeripolitik omsätts i praktiken, säger Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren i en kommentar.

Här är de viktigaste delarna av förslaget:

• Kontrollsystem för fartyg: För att säkerställa efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitiken kommer alla fiskefartyg att spåras med hjälp av VMS.
• Fritidsfiske: fritidsfiskare som fångar särskilda arter blir tvungna att registrera sig och registrera och rapportera sina fångster med hjälp av ett elektroniskt system
• Landningsskyldighet: elektroniska fjärrövervakningsverktyg ska användas för att säkerställa att oönskade fångster förs i land
• Översyn av sanktionssystemet: miniminivåer för administrativa ekonomiska påföljder kommer att fastställas för allvarliga överträdelser av reglerna.
• Förbättrad spårbarhet genom hela leveranskedjan: det blir lättare att spåra färska fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Källa: Ministerrådet.

Strid om EU:s naturrestaureringslag – parlamentsgrupp lämnar förhandlingar

Inför en omröstning om EU:s naturrestaureringslag i miljöutskottet reste sig den största gruppen i parlamentet, EPP, plötsligt upp och lämnade förhandlingarna, rapporterar Euractive.

– Europeiska kommissionen kan inte förvänta sig att EPP helt enkelt accepterar förslaget utan en omfattande konsekvensbedömning av livsmedelsförsörjningen, minskad jordbruksmark och utbyggnaden av förnybar energi. Detta är inte förhandlingsbart, säger Christine Schneider, som ledde förhandlingarna för gruppen till Euractive och tillade:

– Om kommissionen menar allvar med naturåterställning bör den komma med ett nytt förslag så snart som möjligt.

EPP, där Moderaterna och Krisdemokraterna ingår, är dock inte tillräckligt stora för att störta lagen, och det mesta talar för att de andra stora grupperna kommer att stödja lagen.

Och att kommissionen kommer att lägga fram ett nytt förslag om naturrestaurering är högst osannolikt. I alla fall inte om man ska tro på EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans.

– Det finns inget sådant som att förkasta det här förslaget och hoppas att kommissionen kommer med ett nytt. Kommissionen kommer inte att lägga fram något annat förslag. Låt det vara glasklart, har han tidigare sagt i ett uttalande.