12 frågor till världens mest hållbara företag

De fem senaste åren har danska företag toppat listan tre gånger. Vad gör danskarna egentligen?

– Danmark var väldigt tidiga med att satsa på grön teknik, vilket nu har gett resultat. Efter tretton år på Vestas har jag också märkt att omvärlden ser på Danmark som ett föregångsland. Inte minst när det kommer till vindkraftsindustrin, men också kring energieffektiviseringslösningar, där danskarna ligger i framkant. Den gröna tekniken har på något vis blivit en del av den danska kulturen och identiteten.

Vestas har klättrat från 21: a till första placeringen på bara ett år. Hur har det gått till?

– I början av 2020 lanserade vi vår nya hållbarhetsstrategi. Sedan dess har vi förflyttat oss från att vara nöjda med att leverera produkter som är bra för klimatet, till att titta på hur även vi kan minska vårt klimatavtryck i allt från tillverkning till underhåll och transport. I stort handlar det om att arbeta med hållbarhet i allt vi gör, i hela leverantörskedjan. Sedan handlar det mycket om transparens, att vara ärliga med vad vi gör och vad vi inte gör, säger Lisa Ekstrand.

Vad har ni lyckats mindre bra med?

– Det vi inte har lyckats med är att se direkta resultat i vår leverantörskedja. Alltså i det som ligger utanför vår egen verksamhet, hos olika underleverantörer. Där har vi inte lyckats minska utsläppen än. Eftersom 99 procent av våra utsläpp sker i leverantörskedjan är det en väldigt stor utmaning.

Vad är det svåraste med att minska utsläppen i leverantörskedjan?

– En utmaning är stålet, som används för att bland annat tillverka våra turbintorn. Det är väldigt CO2-intensivt och står för nästan hälften av våra utsläpp. Där för vi en aktiv dialog med våra stålleverantörer och försöker snabba på dem i processen att tillverka grönt stål. Vi tittar också utanför vår egen kedja, om det finns andra nya leverantörer som är intressanta och kan leverera CO2-reducerade produkter.

Vad är det som saknas?

– För att vara krass handlar det mycket om att stålindustrin först nu har vaknat upp, när de kanske borde ha gjort det för länge sedan. Å andra sidan så har inte heller det funnits någon större efterfrågan förrän nu, så att det tagit tid är egentligen inte så konstigt. Med det sagt är det mycket som händer inom området just nu, med satsningar på grönt stål, inte minst i Sverige men även på andra ställen. Vad som är viktigt nu är att tekniken skalas upp. Tilllgång till billig förnybar el är en viktig del av av den ekvationen.

Du sade i en annan intervju att Vestas kan vara en del av lösningen. Vad menar du med det?

– Att vi levererar vindkraftverk som producerar grön el, som levererar grön vätgas, som är det som kommer att behövas för att på längre sikt kunna producera större mängder grönt stål. Det skulle kunna bli en snygg cirkulär loop.

Vad hindrar att ni inte gör det nu?

– Det handlar om att få ner kostnaderna. Jag tror vi på kort sikt komma kunna se den här typen av projekt i mindre skala. Men att göra det nu i en större skala skulle kosta för mycket pengar, och krävas för mycket ekonomiskt stöd.

Vad önskar från politiskt håll i arbetet att ställa om?

– Det jag tycker är viktigast är att göra det enklare att bygga vindkraftverk. Tittar man på Sverige som exempel, men också på många andra ställen i världen, så tar det alldeles för lång tid. Det kan ta upp till tio år att få ett tillstånd. Det är orimligt i många fall, särskilt nu när vi verkligen behöver förbättra vår energiförsörjning med förnybar energi. Så jag tycker verkligen att man behöver se över tillståndsprocesserna.

Hur arbetar ni med återvinning?

– Ungefär 85 – 90 procent av vindkraftverken går att återvinna utan problem. Det vi inte kan återvinna är vingarna. Anledningen till det är att vi designar vindkraftverk utifrån att de ska kunna producera vindkraft under väldigt många år under hårda väderförhållanden. Därför är vingarna inte designade på ett sätt att de ska kunna gå att separera. Men att bränna vingarna är meningslöst, så just nu försöker vi ta fram cirkulära vingar. Om vi lyckas med det skulle det vara ett stort framsteg.

Efter att ni har tillverkat ett vindkraftverk, hur lång tid tar det innan klimatet ”vinner” på det utifrån att kärnan i er verksamhet är att bidra till klimatet?

– Utifrån ett CO2-perspektiv räknar vi med ungefär 3–4 månader.

Slutligen. Vad är dina tips till andra som vill bli världens mest hållbara företag?

– Att vara ambitiösa, modiga och inte vänta innan man har svaret på varenda utmaning. Det bästa är att börja och sätta ribban högt. Annars kommer vi aldrig nå dit världen behöver. Sedan är det viktigt att ha tilltro till teknikutvecklingen och tänka på att även om vi inte har lösningen idag så har vi det om kanske fem år. Mitt sista tips är att samarbeta, även utanför den egna industrin. Det kan vara andra aktörer som kanske har liknande utmaningar med exempelvis stål. För det är just skalan vi behöver få upp för att lyckas.