10 svenska kommuner sätter egna koldioxidbudgetar

Budgetarna har de tagit fram med hjälp av Ramboll och klimatledarskapsnoden på Uppsala universitet.

Syftet är att, genom att beräkna en årlig utsläppsminskningstakt, konkretisera hur mycket varje kommun eller län behöver minska sina koldioxidutsläpp.

Miljö & Utveckling frågar Martin Wetterstedt, koordinator på Uppsala universitet, om hur arbetet med koldioxidbudgetarna fungerar.

Vilka utsläpp omfattas av koldioxidbudgeten?

– Alla energirelaterade koldioxidutsläpp. Det vill säga, inte metanutsläpp från exempelvis djurhållning, och inte lustgasutsläpp.

Räknas kommuninvånarnas utsläpp med?

– Vi räknar på territoriella utsläpp. Endast utsläpp som sker fysiskt inom kommunens geografi tas med. Svenskarnas internationella flygresor är också med. Det är viktigt att komplettera territoriella utsläpp med att följa utsläpp från konsumtion – annars finns det risk att utsläppen flyttar någon annanstans utan att absoluta utsläppsminskningar sker.

Hur är budgeten satt – utifrån vad som är realistiskt att klara eller utifrån vad som krävs för att nå Parisavtalet?

– Utifrån vad som krävs för att klara 2-gradersmålet. 1,5-gradersmålet är mycket osannolikt att klara.

Vad händer om en kommun övertrasserar sin budget?

– Om det inte kompenseras av att minskningen sker snabbare någon annanstans, så innebär det att vi globalt inte klarar Parisavtalet. 

Läs mer omkoldioxidbudgetarna här.

Läs mer: Lista: 12 poddar om hållbarhet