nr-logo

Hållbarhet i praktiken

WWF: AP-fonderna finansierar fossilbubblan

Fem av de svenska AP-fonderna äger andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag till ett värde av 32 miljarder kronor. Det visar en analys från Världsnaturfonden.

  • Annons 1

AP-fondernas nuvarande investeringar går inte ihop med de mål som Sverige och omvärlden säger sig vilja ha för att undvika katastrofala följder av klimatförändringarna menar WWF. Minst två tredjedelar av jordens kända fossila reserver måste lämnas kvar i marken om världen ska en rimlig chans att stanna under 2 graders global uppvärmning, enligt det internationella energiorganet IEA. För att undvika inlåsningseffekter måste den finansiella sektorn i högre grad rikta in sina energiinvesteringar mot förnybar energi till år 2050.

– Riksdagen måste ge AP-fonderna nya ägardirektiv så att de kan börja avveckla de fossiltunga innehaven och investera mer i förnybar och hållbar energi, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Fossilbubbla

WWF menar att kartläggningen illustrerar finansmarknadens påverkan på klimatet i stort och att investerare och kapitalförvaltare behöver omvärdera hur de arbetar med risker och hur de tas med investeringsbesluten. Den så kallade fossilbubblan utgör en risk för såväl klimatet som för att tillgångarna i våra pensionsfonder övervärderas. Istället bör man öka investeringar som ställer om energisystemet från fossilt till förnybart.

– WWF vill också bidra till att öka kännedomen om hur vårt pensionssparande påverkar förutsättningarna för hållbar utveckling, så att efterfrågan på andra placeringsalternativ ökar från fondernas ägare, det vill säga pensionsspararna, säger Magnus Emfel, expert på innovationer och gröna finanser på WWF.

Etiketter:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.