”Vi måste kompromissa i miljöarbetet”

Sebastian Stjern tror att alla företag måste göra en kompromiss i sitt CSR-arbete. För han och hans fru var det de sociala frågorna som låg närmast hjärtat. När de startade företaget Fair Taylor, med rättvisemärkta skräddarsydda skjortor som specialitet, sökte de därför upp en välgörenhetsorganisation i Nepal. Idag är det organisationen som producerar skjortorna. För hjälporganisationens del innebär affärsverksamheten att det inte ställs några krav på vad pengarna de får ska gå till.

– Tidigare var det lätt för organisationen att vaska fram pengar till leksaker till barnen på ett barnhem, men mycket svårare att få medel till att försäkra byggnaderna man använde.

Ekotyger

Företaget Fair Taylors fokus ligger alltså på den sociala biten, även om de klimatkompenserar och har ekologiska, miljöanpassade tyger i sitt sortiment. Att de inte enbart har ekotyger i sortimentet beror inte på priset, de är nämligen inte dyrare, utan på att kvaliteten inte håller. Ekonomi är däremot förklaringen till varför de inte kan ställa hårda miljömässiga krav på kemikalier vid färgning av de skjortor som inte marknadsförs som ekologiska.

– Vi har också konventionella tyger som förmodligen är färgade på samma sätt som de allra flesta tyger är. Det är för att vi ska vara ekonomiskt hållbara. Det är fortfarande det de allra flesta konsumenter vill ha. Och är vi inte ekonomiskt hållbara så gör vi ingen nytta alls, säger Sebastian Stjern och understryker att Fair Taylor är vinstdrivande men inte vinstmaximerande.

Miljöarbetet har alltså inneburit ett visst mått av kompromiss. Mellanvägen som Fair Taylor har letat sig fram till är en riskfylld sådan. Enligt Sebastian Stjern är det viktigt att veta varför man väljer en åtgärd framför en annan och att kunna motivera det utåt.

– Nästan alla företag måste göra en sådan kompromiss. Men genom att säga att man gör något så sätter man sig i skottlinjen. Du blir ifrågasatt från miljösidan som tycker att du borde göra mer och från företagssidan som tycker att du borde göra mindre.

Han tar ett stort klädföretag som exempel. Om det skulle slå på stortrumman med att vissa av deras kläder är gjorda av ekotyger skulle konsumenterna kanske undra varför inte alla kläder är producerade på det viset. Det är något av en utmaning i företags miljöarbete och kommunikation kring det.

Diesel krävs

I Fair Taylors fall handlar en del mindre miljövänliga val också om infrastruktur. Bristen på tillförlitlig eltillgång i Nepal gör att de varit tvungna att ha en diesel-backup.

– Folk undrar varför vi inte har solceller. Vi uppskattar att det skulle ta för lång tid att få ordning på det, eftersom det är mycket byråkrati i Nepal. Dessutom är det för låg effekt. När man kör stora maskiner som måste vara varma för att pressa kragar och manschetter, så klarar inte solceller av det.

Företaget har inget systematiskt miljöarbete, det är ad hoc-lösningar som gäller, berättar Sebastian Stjern.

I framtiden hoppas han på mindre energiintensiv tygproduktion, exempelvis genom odling av hampa och bambu.

– Bomull kräver så otroligt mycket vatten. Den behöver ökenklimat och mycket vatten, så därför måste det vara konstbevattning.