nr-logo

Tidningen för miljöproffs

”Vi behöver en katastrof nu och då”

ALMEDALEN. Klimatfrågan har satt nytt ljus på infrastrukturen. Men att satsa på klimatanpassning kräver gigantiska kostnader, nationella riktlinjer och större medvetenhet.

  • Annons 1

Enligt Hans Hansson, forskare vid Lunds universitet, ligger forskningen om klimatanpassning långt framme i Sverige. Däremot anser han att det finns ett motstånd från myndigheter att samarbeta och involvera tekniska högskolor och universitet. Han menar också att de gigantiska kostnader som krävs för att ställa om samhälle och infrastruktur är en fråga som måste lyftas.

– Att kommunerna ska betala för sig och sina projekt kanske inte är den bästa lösningen. I Holland satsar man över hundra miljarder på olika projekt och det blir ungefär en dubbel försäkringsavgift för medborgarna, säger han på seminariet Klimat och städer – hur anpassar vi våra städer efter klimatets utmaningar?

Hans Hansson refererar till undersökningar som visar att svenskar är villiga att betala 300 kronor för en ny lunga, men 150 000 kronor för ett nytt kök.

– Det säger mycket om människors beteende och betalningsvilja, men vissa saker är nödvändiga investeringar. Vi behöver en katastrof nu och då för att det ska börja hända saker. Om vi inte gör något kommer många kuststäder i Sverige att få stora problem.

Slussen klimatanpassas

Men det finns exempel på projekt för klimatanpassning. Ett av dem är den omdebatterade Slussen i Stockholm som nu ska byggas om. I det projektet har man tagit hänsyn till ett förändrat klimat för att den nya jättesatsningen ska kunna stå sig i framtiden.

– Det har varit ett roligt men utmanande arbete, konstaterar Monica Granberg, ansvarig för Slussen-projektet.

Nya Slussen kommer att ha två stora kanaler för att tappa vatten från Mälaren ut till havet. Att Mälaren är hög beror dock inte på klimatförändringen. Däremot visar prognoser att havsnivån kommer att stiga vilket både kan slå ut Stockholms viktigaste vattentäkt – Mälaren och öka risken för översvämning. Därför ska Slussen byggas utifrån den högsta vattennivån som kan tänkas bli och man ska också anpassa anläggningen så att den tål högre vattenlaster, alltså större mängd vatten som ökar trycket på anläggningen.

– Det finns inga nationella riktlinjer för projekt som detta och Boverket är inte ens med i frågan. När det gäller Slussen har det lagts mest fokus på estetiken och mindre på vattenproblematiken, säger Monica Granberg.

Nationella riktlinjer efterfrågas

Likt Hans Hansson påpekar Monica Granberg att det finns en poäng att ha nationella medel för vissa klimatanpassningsprojekt för att de ska kunna bli verklighet. Som det är idag måste varje kommun själv stå för kostnaderna och om pengar inte satsas på klimatanpassning kan samhällsfunktioner vara i fara.

– I framtiden kanske vi måste bygga en vall vid inloppet i skärgården för att skydda vårt dricksvatten. Det måste finnas en plan för investeringar av den typen. Vissa kanske ska vara nationella, andra regionala och lokala.

Även hon pekar på Holland som framgångsexempel då de har utarbetat anpassningsriktlinjer för olika delar av landet utifrån dagens prognoser. Sådana riktlinjer kan sedan underlätta kommunernas arbete,

– Det är bra med SMHI:s kunskapscenter för klimatanpassning men det uppdraget skulle kunna utökas till att även omfatta framtagandet av sådana riktlinjer. Även Boverket har en viktig roll och här skulle de två myndigheterna behöva kopplas samman.

– Vi måste också bli mer innovation när det gäller investeringar idag. Det investeras otroligt mycket i kustnära områden så varför inte redan nu ta klimatanpassning i beakt i dessa, påpekar Hans Hansson.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4