nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Vem ska betala? – Stora oklarheter i finansieringsfrågan

Copenhagen Accord blev en tunn text. Detta till trots presenterades två konkreta siffror i finansieringsfrågan. Men vid närmare översyn stannar det vid just siffror.

  • Annons 1

30 miljarder dollar mellan 2010 till 2012. Därefter ska summan öka, för att vid 2020 uppgå till 100 miljarder dollar per år. Det är summorna som ska hjälpa utvecklingsländerna med bland annat utsläppsminskningar och teknologiöverföring, och står i klartext i dokumentet Copenhagen Accord. Men efter att ha pratat med Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor Anders Turesson, framgår att det är oklart vem som egentligen ska betala.

– Vi nådde ingen säkerhet i det finansiella systemet i Köpenhamn, säger han.

Enligt honom är länderna som står bakom Copenhagen Accord med på dessa siffror, ytterligare länder kan tänkas ansluta.

– Bakom överenskommelsen står i alla fall de viktigaste i-länderna samt de viktigaste u-länderna.

De viktigaste i-länderna är enligt Anders Turesson EU, USA och Japan. De viktigaste u-länderna är Kina, Indien, Brasilien, Sydafrika och de små ö-nationerna.

EUs bud

Vilka industriländer som ska bidra till den kortsiktiga finansieringen, och hur stor summa de ska bidra med, är enligt Anders Turesson inte heller klart. USA lade i Köpenhamn ett bud på 3,6 miljarder dollar och Japan lade 11 miljarder dollar på bordet. Fördelningen mellan i-länderna framgår dock inte i Copenhagen Accord.

På EU-toppmötet i december nådde man en överenskommelse om att bidra med 2,4 miljarder euro per år för de tre nästkommande åren. Omräknat i dollar blir det ungefär 10,6 miljarder dollar, för hela perioden. Den interna bördefördelningen inom EU är dock inte offentlig ännu.

Sverige gick innan klimatmötet i Köpenhamn ut och sa att man skulle bidra med 2,6 miljarder kronor per år under perioden 2010-2012 och 8 miljarder totalt. Det står man fast vid även idag. I Sverige kommer snabbstartspengarna att komma från biståndspengar som är avsatta för klimat och miljö.

– Jag kan inte prata för hela EU, men för den kortsiktiga finansieringen tror jag att EU framför allt bidrar med biståndspengar, säger Åsa Wiberg, departementssekreterare på miljödepartementet.

Men att pengarna ska komma från bistånd har u-länderna motsatt sig under en längre tid. Åsa Wiberg menar att man diskuterat kritiken inom EU men att det inte går att mobilisera pengar så snabbt på andra sätt. Hon tror att u-länderna har förståelse för detta.

– U-länderna föreslår en mekanism för den långsiktiga finansieringen och jag förstår att de vill ha mer förutsägbara pengar. Detta har varit och är fortfarande en av de svåraste knäckfrågorna inom förhandlingarna som kommer att diskuteras vidare under 2010 och framåt.

”Borde ses som skadestånd”

Men Action Aid är starkt kritisk till att Sverige kommer att ta pengar till klimatfinansiering från bistånd.

– Biståndspengarna behövs och har dessutom har redan lovats bort till fattigdomsbekämpning. Att använda dessa pengar till klimatåtgärder är att låta världens fattiga betala vår klimatnota, säger Annika Jacobson, kampanjledare på Action Aid.

Men enligt Åsa Wiberg tränger Sveriges klimatbistånd inte ut annat bistånd för fattigdomsreduktion och har inte finansierats genom omvandling av annat bistånd.

Annika Jacobson anser dock att vi måste fortsätta bekämpa fattigdom och samtidigt ta ansvar för de klimatförändringar vi orsakat, vilket endast är möjligt om nya pengar till klimatåtgärder tillförs.

– Internationellt ses Sverige som ett föregångsland både vad gäller bistånd och klimat. När biståndsbudgeten nu urholkas på detta sätt kommer andra länder ta efter. Klimatfinansieringen borde ses som skadestånd inte bistånd!

Faktaruta Copenhagen Accord

I överenskommelsen står att snabbstartspengarna ska gå till de mest sårbara utvecklingsländerna, de minst utvecklade länderna, små ö-nationer och Afrika. Dock preciseras inte hur pengarna ska fördelas eller hur länderna kan söka pengar.

Finansieringen ska enligt texten skötas genom effektiva arrangemang med en förvaltningsstruktur som består av en jämlik representation av industriländer och utvecklingsländer. Texten föreslår etablerande av en ny fond Copenhagen Green Climate Fund samt att en stor andel av den långsiktiga finansieringen ska gå via denna fond.

ild: Pengar som ramlar ner över sidan??? Pengar i en stor burk??? Monopolpengar? Pengabild i bokstäverna i rubriken? Bilder från Stock.xchng

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Miljöinnovationer i topp i Swedbanks entreprenörstävling

Tio entreprenörer har utsetts till vinnare i Swedbanks tävling rivstart. Bland dessa finner vi några intressanta affärsidéer inom vattenrening, minskat sopsvinn och smarta solceller.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hög tid att satsa på förnybara förpackningar

Analys

Debatten om spridning av plast i hav och sjöar har börjat blossa upp på allvar runt om i världen. Med stor sannolikhet blir det tuffare regler kring spridning av både engångsplast och mikroplaster framöver, skriver Catrin Offerman, chefredaktör för Miljö & Utveckling.