nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Vattenbristen knackar på

Vattenbristen knackar på dörren till EU. Och även här i Sverige börjar vi titta på sambandet mellan klimatförändringen och vattenproblematiken. Men det gäller att koppla samman vattenfrågan med klimat, skog och ekosystem, för att lösa problemet.

  • Annons 1

I Sverige vrider vi bara på och klunkar i oss. Friskt, rent och gott vatten direkt ur kranen är en självklarhet. Men i många delar av världen är vattenbristen ett faktum. En brist som kryper närmare. Bara några mil ned i Europa är det flaskvatten som gäller och när Ungern tog över som EU:s ordförandeland i januari satte de vattenfrågan högt upp på unionens agenda.

Och vatten kan bli den nya energifrågan eftersom det i grund och botten handlar om resurser och effektivare användning. Vatten är också den fråga som binder samman diskussionerna om skog, kemikalier, ekosystem, biologisk mångfald och klimat. Sambandet mellan klimatförändringarna och vattenproblematiken var utgångspunkten för konferensen Future of European Waters i Budapest.

Nytt Venedig

Enligt Laszlo Somlyódy, professor på Budapest University of Technology and Economics, är vattenproblematiken är långt mer komplicerad än för ett årtionde sen. Ett av de större problemen är att klimatförändringarna, med högre temperatur som följd, bidrar till stigande havsnivåer. Det gör att saltvatten lättare tränger in i grundvattenreserverna. Även risken för föroreningar och parasiter ökar med ett varmare klimat. Ytterligare ett problem är att många länder i Europa har gammal och undermålig infrastruktur, vattenledningarna rostar under oss, vilket försvagar vattenförsörjningen rejält.

– Här i Ungern brast ledningar år 2002 och vatten forsade ut över gatorna. Plötsligt levde vi i ett Venedig, säger han och påpekar att infrastrukturen måste underhållas bättre, men än hellre bytas ut mot ny. Något som kräver stora investeringar.

Andra utmaningar för att varken bli ett nytt Venedig eller kruttorrt Sahara är att: lära oss återanvända regnvatten, satsa på andra mer vatteneffektiva toaletter och handfat, skapa rehabiliteringsprogram och minska efterfrågan på vatten. Men det som i slutändan leder till förändring är policys och direktiv, enligt Laszlo Somlyódy.

Även Peter Gammeltoft på EU-kommissionens generaldirektorat för miljö, anser att vattenfrågan är mer aktuell än någonsin.

– Människans vattenfotavtryck blir allt större, konstaterar han.

Och det som styr användningen är bland annat ekonomi, politik och social status. Enligt honom handlar mycket om hur industrin hanterar vattenfrågan och de behöver hjälp med kunskap och innovativa lösningar. Här krävs en handlingsplan som ska peka ut den rätta vägen.

– Pratar man vatten, pratar man också innovationer. Vi kan minska 40 procent av vår vattenförbrukning bara genom nya tekniska lösningar, men det kräver också ändrat vattenbeteende, säger han.

Juha Kämäri från det finska miljöinstitutet, anser att investeringar på ny teknik är en väg att gå, ökad satsning på jordbrukets vattenanvändning och ökad medvetenhet andra. Nästa steg enligt honom är skatt på vatten och högre vattenpriser.

Binder samman

Men det är som sagt inte endast sambandet med klimatförändringarna som ställer vattenfrågan på sin spets. Vatten forsar som en viktig fråga genom alla miljörelaterade områden.

– Vi måste ändra vattnets roll från att vara ett recept för beslut i andra sektorer till att bli det principiella för integrerade beslut, säger Claudia Pahl-Wostl, professor på Institute for Environmental Systems Research i Osnabrück, Tyskland.

Att problemen måste lösas tillsammans håller även Danka Thalmeinerova från organisationen Global Water Partnership, med om.

– Jag skulle önska att vattenmänniskor kliver utanför vattenboxen, säger hon.

Brist i Sverige?

Som sagt så är vi i Sverige, än så länge, förskonade från vattenproblematiken. Men även här börjar man blicka mot framtiden med oro i blicken. Stockholms kommuners samverkansorgan för vatten- och avloppsfrågor, har tillsammans med Länsstyrelsen tagit fram en rapport om Stockholms vattenförsörjning. Även i den ser man att det är klimatförändringarna som ses som den största utmaningen. Ökad temperatur och större variationer i nederbörd kommer att påverka, och riskerar att slå ut Stockholms största vattentäkt Mälaren. Och enligt rapporten är saltvatteninträngning redan idag ett hot mot mindre grundvattentäkter i kust och skärgård.

Juha Kämäri har tittat på framtida vattenscenarios, och påpekar noga med pekfingret höjt att det enbart är scenarios. Enligt dessa ser det ut som att norra Europa kommer att ha tillräckligt med vatten för att försörja sina invånare, med undantag från vissa regioner här i Sverige och i Storbritannien. I södra Europa kommer dock vattenbristen att vara stor.

Men trots att det ser unionens medlemsstater har olika utgångspunkter och problematik har Europas miljöministrar kommit en bit på samsynens väg. På ett informellt möte i Gödöllő, en stad inte långt från Budapest, kom de fram till att det behövs en europeisk integrerad vattenpolicy för att säkra unionens vattenresurser.

Det kan dock bli svårt med en vattenlagstiftning som gäller för hela EU varnar Jaqueline McGlade, chef för European Environemnt Agency. Men det finns en hel del vi kan göra redan idag, inte minst inom industrin och näringslivet.

– Arbeta med livscykelanalyser och andra verktyg för vattenberäkningar som water footprint för att ta reda på förbrukning. Men glöm inte att ha klart för er vad ni mäter, varför och vad beräkningarna ska användas till, tipsar hon.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Ny metod kan revolutionera textilåtervinning

Svenska forskare kan vara på väg att förändra tekniken för återvinning av bomull. I september står textilmassaföretaget re:newcells pilotanläggning redo för att återvinna 100 procent av förbrukade bomullsplagg. Läs mer här.