Tryggt att spara i miljöfonder

Fredrik Ljungdahl, miljökonsult på KPMG Miljö- och etikrevision, har på uppdrag av Naturvårdsverket granskat tio svenska och tre norska miljöfonder. Syftet med studien har varit att undersöka de privatekonomiska konsekvenserna av miljöhänsyn i fondsparande och vilken avkastning och risk som finns i nordiska miljöfonder.

Fondernas utveckling har undersökts från startdatum till 23 augusti år 2000. Under den studerade perioden har 7 av 13 miljöfonder bättre absolut avkastning, 8 av 13 har högre Sharpemått och 10 av 13 högre Treynormått än respektive jämförelsefond (se faktaruta).

– Resultatet bekräftar engelska och amerikanska studier som visar att miljöfonder inte går sämre än andra fonder. Tvärtom går vissa av dem bättre än börsindex, säger Fredrik Ljungdahl.

Passar för pensionssparande

De bästa fonderna är KPA Etiska Aktiefond och SEB Östersjöfond. De har relativt sett högre genomsnittlig avkastning än andra miljöfonder och samma eller något lägre risk än börsindex. Den äldsta fonden, Carlson Världsnaturfonden, går också mycket bra i förhållande till jämförelseindex.

– Studien visar att miljöfonderna överlag har lägre risk än jämförelsefonderna och de passar därför bra för långsiktigt sparande, till exempel pensionssparande, säger Fredrik Ljungdahl.

Det är svårt att hitta något utmärkande drag för de miljöfonder som har gått bäst. De har varken samma placeringsinriktning, region, ålder eller storlek.

– Hur stor avkastningen blivit handlar snarast om de enskilda fondförvaltarnas kompetens och förmåga att investera vid rätt tillfälle, förklarar Fredrik Ljungdahl.

Miljöteknikfonder ligger efter

Men alla miljöfonder går inte så bra. Miljöteknikfonderna, det vill säga fonder som köper aktier i framförallt mindre miljöteknikföretag, har en sämre utveckling än de övriga. Det är svårt att ge en direkt förklaring till detta.

– Vad man kan se är att miljöteknikfonderna främst placerar i specialiserade småföretag. De har ännu inte väckt så stor uppmärksamhet i den breda skaran av investerare. Det kan vara förklara varför de har gått sämre än övriga miljöfonder, säger Fredrik Ljungdahl.

Han understryker samtidigt att några av miljöteknikfonderna gick kraftigt uppåt år 2000.

– Det är kanske ett tecken på att investerarna börjar få upp ögonen för den branschen, avslutar Fredrik Ljungdahl.

Topplista Miljöfonder

Fond – Typ – Placeringsinriktning- Startår – Genomsnittligt avkastning per vecka 1997-2000

1. KPA Etisk Aktiefond – Hållbar – Global- 1999- 1,12%

2. SEB Östersjöfond – Ideell – Östersjöregionen – 1999- 0,77%

3. Salusansvar Resurs- och Miljöfond – Hållbar – Norden – 1998 – 0,64 %

4. Carlson Världsnaturfonden – Ideell – Sverige – 1988 – 0,52%

5. Banco Ideella Miljöfond – Ideell – Sverige (10 procent utland) – 1992 – 0,47%

6. Vesta Miljöinvest – Miljöteknik – Global – 1995- 0,43%

7. Storebrand Principle Global Fund – Hållbar – Global – 1996 – 0,39%

8. Vesta Grönt Norden – Hållbar – Norden – 19972- 0,39%

9. Robur Talenten Miljöfond – Hållbar – Norden – 1996 – 0,38%

10. Banco Svensk Miljöfond – Hållbar – Sverige – 1994 – 0,37%

11. Robur Miljöfond – Hållbar – Norden (minst 50 procent Sverige) – 1996 – 0,33%

12. Länsförsäkringar Miljöteknikfond – Miljöteknik – 1991 – 0,31%

13. SEB Miljöfond – Miljöteknik – 1991 – 0,18%

Fakta/avkastningsindex

I undersökningen har miljöfondernas utveckling jämförts med svenska börsens Findatas avkastningsindex, Financial Times World Index och Alfred Bergs Nordiska index. Två andra riskjusterande index har också använts, Sharp och Treynor. Treynor visar fondavkastningen justerad för fondens känslighet för svängningar på aktiemarknadens börsindex, medan Sharpe justerar för den totala risken inklusive den de som man normalt kan undvika i en väl diversifierad fondportfölj. Riskjusteringen görs för att kunna jämföra olika fonder med varandra och med index. Hur enskilda miljöfonder presterar i förhållande till index beror dels på vilket avkastningsmått som väljs, dels av vilket index som fondernas avkastning jämförs med.