Trygghet behövs om delningsekonomin ska växa

Delningsekonomi väntas bli en allt större spelare på marknaden. För att hänga med i utvecklingen har regeringen bett om en utredning av den svenska delningsekonomin som nu precis har färdigställts. Syftet har varit att ta reda på hur vanligt det är att dela varor och tjänster med varandra i Sverige idag, vilka tjänster det handlar om och vilka typer av transaktionsmodeller som används.

I betänkandet Delningsekonomi– på användarnas villkor har man också studerat vad delningsekonomin får för konsekvenser för samhället, framförallt ur ett konsumentperspektiv.

Bostäder i topp

Kartläggningen visar att omkring tio procent av den svenska befolkningen på ett eller annat sätt använt sig av delningsekonomin under de senaste två åren.

– Korttidsuthyrning av bostäder är absolut vanligast, efter det kommer samåkning, säger Karin Bradley, regeringens utredare och till vardags forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Ofta sker transaktionerna med via lösa nätverk, som lokala Facebook-grupper, snarare än via formella företag. Av de 750 personer som har erfarenheter av delningskoenomi och som ingått i studien, har 80 procent positiva erfarenheter. Det vanligaste problemet är otrevligt bemötande.

– Jag hade trott att det skulle vara mer problem än vad vi funnit, säger Karin Bradley.

Utredningen har också analyserat användarnas rättsliga ställning vid en konflikt. Behövs lagändringar som gör det säkrare att dela varor och tjänster? Transaktioner som sker mellan privatpersoner omfattas idag inte av konsumentlagstiftningen.

Ska växa

Men enligt kartläggningen är det bara 0,5 procent av befolkningen som stött på problem som skulle kunna lösas med hjälp av lagstiftning.

Om delningsekonomin ska ta riktig fart i Sverige behöver dock ansvarsförhållanden bli tydligare. En viktig orsak till att bra tio procent av befolkningen nyttjar delningsekonomin är att det är oklart vem är ansvarig om något går på tok. Vad händer exempelvis om jag korttids hyr en privatpersons lägenhet i Paris och det visar sig att den inte finns på riktigt? Många av plattformarna som förmedlar tjänster mellan privatpersoner ger bristfällig information om ansvar, skatteskyldighet, eller försäkringsfrågor. Här finns det ett saneringsarbete som plattformarna själva behöver göra.

– Försäkringsläget behöver också tydliggöras. Vad händer om det blir en vattenskada när jag har korttidsuthyrt ut min bostad? Idag gäller i regel inte den egna hemförsäkringen, utan det gäller att hyresgästen har en försäkring som täcker detta, säger Karin Bradley.

Förslag på förbättringar

Ett av utredningens förslag till regeringen är att Konsumentverket ska få i uppdrag att informera och ge vägledning om delningsekonomin, exempelvis ta fram standardavtal för privatpersoner som vill korttidshyra bilar eller bostäder. På sikt skulle också Konsumentverket behöva utöva tillsyn över plattformar som förmedlar tjänster mellan privatpersoner.

Ett ytterligare förslag är att Konsumentverket i samarbete med Konkurrensverket följer utvecklingen noggrant under en treårsperiod då området utvecklas snabbt.

Branschorganisation behövs

En branschorganisation för verksamheter inom delningsekonomin kan också bli en en viktig aktör för att bringa mer ordning på marknaden och sätta praxis för hur plattformar exempelvis ska informera sina användare.

– Hela branschen är fortfarande omogen och många plattformar är små med få medarbetare. De mäktar inte riktigt med att göra jobbet själva. Via en branschorganisation kan det arbete som behöver göras underlättas.