Trenden: Ökat intresse för ekologisk kompensation

I första hand handlar skyddet av biologisk mångfald om att bevara det som finns, det kan handla om skogar, våtmarker eller liknande. Men ibland är det inte möjligt, och då kan ekologisk kompensation vara ett alternativ. I Sverige har ekologisk kompensation använts bland annat i samband med byggandet av Botniabanan och vid Aitikgruvan utanför Gällivare (se faktaruta).

Orimlig arbetsbelastning för små aktörer

Jessica Nordin, Sveaskog, presenterade läget vid Naturvårdsverkets miljöforskningsdag i våras.

– Vi ser signaler på att ekologisk kompensation kommer att öka och att det finns en vilja att det ska öka. Men om man vill se en ökad tillämpning krävs att det blir enklare. Det är inte rimligt att små verksamhetsutövare ska göra beräkningar och hitta kompensationsområden, sade hon.

Jessica Nordin framhöll att ekologisk kompensation skulle kunna skapa drivkrafter för att bidra till ett mer varierat brukande av skogen. Systemet finns redan i bland annat USA, Tyskland och Australien, med marknadsplatser för ekologisk kompensation.

– Det är en inte alltför vild gissning att vi kommer att jobba mer med det här, eftersom vi jobbar mot samma internationella mål för biologisk mångfald, sade hon.

Upplever ökande intresse

Miljö & Utveckling ringer upp Anders Enetjärn, vd för Ecogain (tidigare Enetjärn Natur). Han har arbetat aktivt med ekologisk kompensation sedan 2003, och ser ett ökande intresse.

– Vi ser en trend, framför allt internationellt. I Sverige ser vi ett ökat intresse för att tillämpa ekologisk kompensation i affärsmodellen, som ett verktyg i arbetet med att adressera frågan om biologisk mångfald. Det gäller framför allt stora företag som är beroende av markåtkomst, säger han.

Ecogain arbetar både med kompensationsåtgärder och med tillståndsprocesser.

– Ekologisk kompensation har gått från att vara undantag i tillståndsprövningar till att vara något som kommer upp i många prövningar. Det är en fråga som väcks av myndigheterna, men också som frivilliga åtaganden hos en del företag, säger han.

USA ligger långt framme

Den mest utvecklade marknaden finns i USA, enligt Anders Enetjärn.

– Där finns det marknadslösningar för ekologisk kompensation, och ett mycket tydligare regelverk. Det finns tredjepartslösningar där aktörer som är bra på att skydda natur tillhandahåller kompensationsområden, säger han.

Men ekologisk kompensation är omdiskuterat. På KTH pågår en studie av argumentationen kring begreppet, där forskare går igenom en rad texter för att se vilka de vanligaste invändningarna är. Studien är ännu inte avslutad. Vid SLU pågår en annan studie om ekologisk kompensation och hur den kan optimeras. Studien, som bygger på litteraturstudier och intervjuer, presenterades på miljöforskningsdagen av Erik Öckinger.

– Tillgång till mark och juridiska aspekter avgör hur ekologisk kompensation faktiskt används, inte ekologiska aspekter. Ofta kompenseras något mer eller mindre olikt. Uppföljningen är väldigt eftersatt och ofta inte ekologisk utan handlar om vilka åtgärder man har gjort, inte om effekterna på biologisk mångfald, sade han, och fortsatte:

– Systematisk utvärdering behövs, och kunskapsbaserade riktlinjer för vad som kan och inte kan kompenseras.

”Avvägning mellan olika intressen”

Anders Enetjärn menar att kritiken är befogad, men att det är bättre att agera än att göra ingenting.

– Det är en fråga om avvägning mellan olika intressen. Det ena är att man alltid ska göra helt rätt. Det andra handlar om att faktiskt göra något. Den här avvägningen är dilemmat inom ekologisk kompensation, säger han.

Han arbetade tidigare med planfrågor i en kommun, och såg hur stora arealer togs i anspråk utan att naturen tillskrevs något värde överhuvudtaget.

– Att exploatera utan att betala för förlusten av natur har varit mainstream överallt, alltid. Frågan är om vi vill fortsätta så för att vi är rädda för att göra fel. Ibland måste vi kanske byta ett äpple mot ett päron, säger Anders Enetjärn.

Utredning ligger på vänt

Han menar att det visserligen är svårt att göra helt rätt, men att det ändå är bättre att göra något än att låta bli.

– Jag är ödmjuk och ser att naturen är komplex och att det är svårt att göra helt rätt. Men jag har kommit fram till en pragmatisk hållning, som säger att det är bättre att förenkla och göra nytta än att inte göra något alls.

– Det här verktyget sätter ett pris på naturen. Och om det hamnar i exploateringskalkylen kommer det att leda till bättre lokaliseringar och skapa drivkrafter för att hitta bättre ekologisk kompensation, säger han.

En statlig utredning finns och har varit ute på remiss, men efter januariöverenskommelsen har miljödepartementet fått nya prioriteringar och utredningen ligger på vänt, enligt uppgifter från departementet.

Läs mer: Så använder Helsingborg monetarisering