Svenskar missar affärsmöjligheter

Förändringarnas vindar blåser över EUs energipolitik. Energianvändningen ska bli effektivare och 2010 ska 12 procent av unionens energianvändning komma från förnybara energikällor. Syftet är att reducera unionens koldioxidutsläpp, stärka konkurrenskraften och att minska beroendet av energi och olja utifrån. Men för att nå målen krävs nya lösningar i form av smart energidistribution och nya energislag.

– Svenska företag är duktiga på det här området, men jag har sett få som engagerat sig i frågan, säger Lena Ek, EU-parlamentariker för Centerpartiet.

Hennes uttalande bekräftas av en undersökning från Kommerskollegium som visar att Sverige inte tar till vara på de möjligheter som EU ger.

– Efter tio år är det bara sex procent av företagen som ser EU som sin hemmamarknad, kommenterar Lena Johansson, generaldirektör på Kommerskollegium.

Mycket kunskap

Ska EU lyckas med sitt mål, det vill säga att 12 procent av unionens energianvändning kommer från förnybara energislag om fem år återstår mycket att göra. Särskilt för de nya medlemsländerna som måste hinna ikapp.

Här skulle svenska företag kunna hjälpa till, enligt Stefan Jakélius på Energimyndigheten som konstaterar att det finns oerhört mycket kunskap i Sverige inom energiområdet, exempelvis inom vindkraft, solvärme och bioenergi. Här skulle svenskarna kunna ta stora affärsmöjligheter.

Däremot är vi svenskar ofta dåliga på att sälja in den kunskap vi har, särskilt små och medelstora företag, menar han.

– Det är något som vi måste jobba på. Jag tror inte att det handlar om att företagen inte ser affärsmöjligheterna, eller att det särskilt utmärker energiområdet utan beror på att svenskar, av kulturella skäl är relativt dåliga på att marknadsföra sig.

Ljust för Svebio

På Svebio, intresseorganisationen för företag inom bioenergibranschen ser man ljust på exportmöjligheterna. Särskilt eftersom priset på olja stuckit i höjden. Redan idag importerar EU 50 procent av all energi och om inget händer kommer det snart vara upp i hela 70 procent, enligt Karin Haara på Svebio.

– Vi ser stor potential i den Europeiska marknaden, flera länder har också satt upp ambitiösa mål för förnybar energi och på bioenergiområdet har vi kommit mycket långt i Sverige, säger Karin Haara.

Hon menar att de flesta av deras medlemsföretag som är intresserade av export är medvetna om den stora exportmöjlighet som EU-s energipolitik innebär. De som ännu inte är ute på exportmarknaden kommer att ge sig ut. Däremot suger hemmamarknaden fortfarande den mesta av deras energi.

– Det finns hur mycket som helst att göra men våra medlemsföretag är ofta små eller medelstora och måste veta att de hinner svara upp mot sina åtaganden, det tar tid att växa från liten till stor, säger Karin Haara.

Samtidigt är det nu företagen måste orka. Affärer inom bioenergiområdet är en process, ofta är det ett helt system som ska säljas och ibland kan de ta flera år innan affären är i land. Det finns fortfarande en stor omognad, både utomlands och på hemmaplan om vad modern bioenergi kan ge så företagen hamnar i situationer där de måste övertyga olika beslutsfattare om nyttan med energislaget, enligt Karin Haara,

– Det är väldigt viktigt för deras framtida affärer att företagen orkar vara med nu och hittar ett sätt att hinna med, poängterar Karin Haara.

Finns stöd

Men självklart är det inte lätt att hitta rätt på en helt ny marknad. Därför har Energimyndigheten skapat kluster där man försöker föra samman företag från olika kompetensområden så att de kan få stöd av varandra. Till Exportrådet kan företagen vända sig för att få hjälp med marknadsundersökningar, hitta partners i och utanför Sverige, delta i exportresor eller få rådgivning inom finansieringsbiten. Enligt Åse Botha på Svenska Exportrådet kan svenska företag på olika sätt dra nytta av EU:s strukturstöd till de nya medlemsländerna, vilka bland annat går till miljöprojekt. Hur mycket pengar som satsas beror på område och land. Generellt går mycket pengar till vatten och avloppssektorn, för energi lite mindre eftersom energiprojekt ofta finansieras av privata aktörer, inte av offentliga.

– Svenska företag kan delta i de offentliga upphandlingar som följer av investeringarna och även tipsa sina lokala kunder om fonderna så att de kan få loss pengar som de sedan kan betala affären med, tipsar Åse Botha.

Stor marknad

Både Karin Haara på Svebio och Stefan Jakélius på Energimyndigheten anser att potentialen att hitta affärsmöjligheter på den europeiska marknaden är gigantisk. Bara vindkraftssidan har en marknad med svenska underleverantörer som omsätter 2 miljarder årligen.

– Sverige är redan mitt i omställningen, men det finns andra länder som bara är i början. Här skulle svenska företag kunna vara med och sälja in sin kompetens i större omfattning, säger Stefan Jakélius.