nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Svårt navigera i miljöklassningsdjungeln

Leed, Breeam och Svanen. Plus-, noll- och minus. Aktiva och passiva. Byggbranschen fullkomligt badar i olika miljöklassningssystem. Men gynnar certifieringarna utvecklingen eller bidrar de bara till en förvirrad bransch?

  • Annons 1

Byggbranschen har länge fått dras med en stämpel som konventionell och trögstartad. Den tiden har seglat förbi. Miljöinitiativen blomstrar. Det beror både på att många myter har krossats – passivhus kan byggas i norra Sverige och man kan involvera brukarna i energieffektiviseringen. Men det beror kanske främst på de miljöklassningssystem som skapat ett intresse från bransch, fastighetsägare, boende och kunder. Och idag är det inte bara nya byggprojekt som får miljöstämplar. Även befintliga och renoverade byggnader har möjlighet att kläs om i grönt.

Trovärdig paketering

På Skanska pratar man om grönt byggande. För dem innebär begreppet en bättre miljöprestanda än den som anges enligt Boverkets Byggregler, BBR. Och bättre kan innebära bättre på olika sätt och i olika steg. Skanska har valt att använda sig av flera olika miljöklassningssystem, beroende på vad kunden efterfrågar.

– Miljöcertifieringarna paketerar miljöprestandan på ett trovärdigt sätt som är lätt att kommunicera. De gör det lättare att ställa miljökrav och att prioritera rätt åtgärder, förklarar Agneta Wannerström, utvecklingsledare för miljö på Skanska.

Enligt henne har certifieringarna haft en stor påverkan på branschen och bidragit till ökat intresset för att grönt byggande. Själv har Skanska ett mål för så kallad grön omsättning, projekt som kan anses bättre ur miljösynpunkt, på 40 procent till 2012 och det ser ut som att målet kommer att nås.

Att navigera i klassficeringsdjungeln är inte lätt. De olika systemen kräver kunskap och kompetens, vilket kostar pengar. Dessutom finns det både internationella och nationella varianter och de olika systemen har egna klassningssystem som exempelvis guld, silver och platina. Att det finns så många olika certfieringar och klassningssystem ser Agneta Wannerström som en utmaning och inte som något negativt. Tvärtom anser hon att mångfalden fyller olika funktioner, skapar värde för kunden och ökar konkurrensen, vilket utvecklar hela branschen. Men hur väljer man?

– Vi förklarar för våra kunder vad de olika certifieringarna innebär, vilka skillnaderna är och vad som kan tänkas passa dem. Sedan är det upp till kunden att välja prestanda.

Skapar osäkerhet

Men det är inte alla som håller med om att certifieringsmångfald är av godo. Istället kan det bidra till förvirrade kunder och ökad risk för greenwash. Det hävdar Carlos Andersson, verksamhetschef på Passivhuscentrum.

– Alla system skapar osäkerhet för kunden, vilket är egentligen bäst? Det bidrar till förvirring på byggmarkanden och dessutom ökar risken för greenwash. Man kanske kommunicerar att man bygger ur miljösynpunkt, men har ändå valt klassningen brons, som inte är den bästa prestandan. Det ger fel signaler, konstaterar han.

Carlos Andersson tycker att samarbetet i byggbranschen är både och. Det finns projekt som samlar aktörer, men samtidigt skapar vissa byggföretag sina egna klassningssystem eller så väljer de olika system för att marknadsföra sig mot kunder. Exempelvis har Sveriges stora aktörer Skanska främst inriktat sig mot Leed medan NCC valt Breeam.

Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset, från människor och hushållsapparater. En standard för passivhus sätter alltså enbart fokus på energifrågan. I höst lanserar Centrum för nollenergihus ett reviderat standardformulär som gör det möjligt att certifiera sig enligt passivhus, eller så kallade nollenergihus. Vad man kallar det är inte viktigt enligt Carlos Andersson, men han hoppas att standarden kan öka intresset för att bygga riktigt energisnåla byggnader.

– Jag har ett mål och det handlar om att rädda världen. Den här standarden kan vara ett hjälpmedel, men slutligen handlar det om en vilja från politiker att sätta en norm för energisnålt byggande, så att vi kan göra det. Nollenergi måste bli ett allmän begrepp när det gäller byggnader.

Leed och Breeam

Det största certiferingssystemet idag är Breeam med sina cirka 200 000 certifierade byggnader världen över och mer än en miljon registrerade projekt. Breeam är utvecklat i Storbritannien och lanserades 1990. Systemet har kriterier för bland annat energi- och vattenförbrukning, innemiljö, utsläpp, transport, material och avfall. Den andra stora certifieringen som är i ropet är Leed, som utvecklats av U.S. Green Building Council men idag finns i flera olika nationella varianter, bland annat i Australien och Kanada för att bättre passa ländernas förutsättningar. Även Leed tar ett större helhetsgrepp runt byggnadernas miljöprestanda och kanske är det just det som har gjort dessa två system till de största både internationellt, och nu även i Sverige.

Kanske har också mer kända projekt som certifierats ökat intresset och engagemanget för de stora internationella certifieringarna. Bland annat certifierades New Yorks höga turistattraktion Empire State Building enligt Leeds guld-nivå i höstas. Och OS-arenorna i London har inför sommaren klassats enligt just Breeam. Och som alla andra branscher handlar det allt mer om global konkurrens, då finns det fördelar med att använda sig av internationella standarder för att ro hem projekten.

Hur tänker då Carlos Andersson om passivhusen, som endast fokuserar på energi, i konkurrens med de stora certifieringarna, som tar sig an ett helhetsperspektiv?

– Det är viktigt med alla aspekter när det gäller byggande, men Leed och Breeam ger inte alltid rättvisa åt svenska förhållanden och de går inte tillräckligt långt i energistandarder. En passivhusstandard kolliderar inte med de andra standarderna. Man borde kombinera den med någon av de som har helhetsperspektiv, säger han.

På Skanska ser man också störst intresse för energifrågan. Men i framtiden kan det bli intressant att även ta med ekosystemtjänster som en aspekt för grönt byggande och i certifieringar.

– Det är ett helt nytt område för branschen och vi har börjat titta på vilka ekosystemtjänster vi är beroende av, vilka vi påverkar och hur vi kan arbeta för att förebygga risker och hitta nya möjligheter, förklarar Agneta Wannerström.

Hon nämner bikupor på tak som ett första trevande steg, men att frågan är så pass mycket större och diffus, vilket gör det svårt att arbeta handfast med i enskilda byggprojekt. Då ligger byggnaders klimatpåverkan närmare till hands. Enligt Agneta Wannerström har det pratats i många år om att räkna på en byggnads livscykel och därmed göra klimatkalkyler, men nu har det blivit en vanligare fråga från kunderna.

Involvera brukarna

Certifieringar och klassningsystem till trots, ingen är förtjänt av att miljöbovar bor och verkar i gröna byggnader. Då spelar guld, silver eller brons ingen roll. För tillfället pågår flera projekt och studier för att se hur man kan involvera brukarna i de miljösmarta bygganderna. I början av året startade demonstartionsprojektet Buildsmart – energy efficient solutions ready for the market med målet är att konstruera byggnader med mycket låg energiförbrukning. I projektet samarbetar 13 organisationer i Sverige, Irland och Spanien och ett av projektmålen är just att stimulera till ett klimatsmart beteende.

Ytterligare ett projekt som fått stor uppmärksamhet är E.on:s energisparexeperiment. 10 000 hushåll från hela Sverige ska under ett år minska sin energianvändning genom att se sin förbrukning i realtid. En mätdosa med en display hoppas man kommer öka medvetenheten om energianvändningen och därmed bidra till ett förändrat beteende.

Oavsett vad man tycker om alla certifieringar och klassningsystem, begrepp och faktorer är det tydligt att det har satt byggbranschen i strålkastarljuset. De har bidragit till en kapplöpning om den mest glänsande etiketten vilket förhoppningsvis också har ökat strävan efter de bästa miljöbyggnaderna. Och kanske är den rådande certifieringshysterin ett tecken på en relativt omogen bransch, där man ännu inte vet vilka aspekter som ger den bästa miljöprestandan? Där olika system får sin stund i rampljuset för att sedan ersättas av andra. Där nyhetens behag styr.

Kanske är cerifieringarnas olika nivåer och därmed valmöjligheter snart ett minne blott. Kvar finns några få certifieringar som med högt ställda krav och tydliga kriterier ständigt utvecklar och utmanar. Miljöstämplar med en tydlig och trovärdig lyster.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Glad sommar!

Sommartider är semestertider. Miljö & Utvecklings webbredaktion stänger därför bevakningen för att ta sommarledigt. En riktigt skön och stärkande sommar önskar vi alla våra läsare. Vi återkommer igen den 9 augusti.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Här finns miljöjobben

Ny statistik från SCB

Miljöbranschen har växt med 5 600 jobb sedan 2004. Allra flest arbetar med avfallshantering och förnybar energi, enligt statistik från SCB.