nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Stora brister i Sveriges klimatanpassning

Svidande kritik riktas mot det svenska arbetet med klimatanpassning. Finansiering och samordning måste fungera bättre enligt en utredning som presenterades idag.

Lotta Andersson på SMHI har lett utredningen om klimatanpassning.
Lotta Andersson på SMHI har lett utredningen om klimatanpassning. FOTO: Ingrid Gudmundsson
  • Annons 1

Idag den 4 mars redovisades regeringsuppdraget ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”. Rapporten överlämnades till klimat- och miljöminister Åsa Romson.

Uppdraget har varit att kartlägga hur klimatanpassningsarbetet bedrivs och lämna förslag på hur det kan stärkas. Projektledare Lotta Andersson på SMHI pekar ut två tydliga områden där arbetet behöver förbättras: finansiering och samordning. Sveriges kommuner efterlyser bättre stöd för sitt arbete med klimatanpassning.

– På kommunivå så tycker man att ”vi har ett jättestort ansvar men vi får inte det stöd vi behöver från nationell nivå”. Det behövs tydlighet i finansiering och lagstiftning, säger Lotta Andersson.

Mer pengar till MSB

Ovissheten är stor kring vem som ska bekosta de åtgärder som kommunerna behöver göra. MSB:s klimatanpassningsfond, som kommunerna kan söka finansiering från, är upptecknad för flera år framöver enligt Lotta Andersson.

– I klimatpropositionen står det att den som har mest nytta av en åtgärd ska betala. Men kommunerna känner att en del insatser är så omfattande – och kanske av riksintresse eller berör flera kommuner – att det borde komma in statlig finansiering.

Vad är era förslag på det området?
– Vi är lite fega och säger att under de närmsta åren så ser vi ett behov av att man förstärker pengarna till MSB, men på lång sikt behöver en utredare ta tag i frågan.

Även andra källor för finansiering bör ses över enligt rapportförfattarna, till exempel EU:s strukturfonder eller gröna obligationer.

Skyfall kostar miljarder

Lotta Andersson höjer även ett varningens finger för att försäkringsbolagen kan dra sig ur.

– Försäkringsbolagen säger att försäkringar gör man för sådant som är oförutsett. Men klimatförändringarnas effekter är inte okända längre.

Som exempel nämner hon att skadorna av ett skyfall i Köpenhamn kostade försäkringsbolaget 8 miljarder. Vem ska betala det när försäkringsbolagen inte vill vara med?

– En annan finansieringsfråga är att väldigt många kommuner har vatten- och avloppsnät som inte kommer klara skyfall och översvämningar. Det finns stor ovisshet i hur det ska bekostas att förbättra dem.

”Fult att prata om klimatanpassning”

Det brister dessutom i samordningen på alla nivåer i klimatanpassningsarbetet, enligt Lotta Andersson.

– Det yttrar sig i att inget görs, för ingen har ansvaret, konstaterar hon krasst.

Utredningens förslag är att klimatanpassningssamordnare ute i kommunerna ska finansieras med statliga pengar. Dessa samordnare ska se till att klimatanpassning bakas in befintliga planer och processer.

En ökad integrering krävs även på länsstyrelserna, som bör ge mer integrerade beslutsunderlag till kommunerna.

– Underlag som både tar upp miljömålen, klimatanpassning och annat som hänger ihop, istället för att få tio separata underlag.

Vad skulle du göra nu om du vore miljöminister?
– Då skulle jag ta det seriöst att klimatfrågan har två delar, och det tycker jag också Romson verkar göra. Grundproblemet är ju själva klimatförändringen – men om vi bara fokuserar på den och inte på att klimatanpassa kommer vi sitta med jättehöga kostnader och stora konsekvenser i samhället. Det har varit lite fult att prata om klimatanpassning. Men klimatanpassning är inte istället för, utan något vi måste göra!

Här hittar du hela rapporten.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4