nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Stora brister i hur staten sköter marksanering

Det finns stora problem kring hur staten kartlagt förorenade områden i Sverige. Det försvårar saneringsarbetet, enligt en bedömning från Riksrevisionen.

  • Annons 1

Det finns ett stort antal förorenade eller potentiellt förorenade områden i Sverige. Den senaste kartläggning som länsstyrelserna genomfört pekar på cirka 81 500 områden, 1 000 med mycket stor risk och cirka 7 000 med stor risk för människors hälsa och miljö. Exakt hur många områden som är statens ansvar är oklart, men det är ett stort antal av dessa.

Kartläggning undermålig

Riksrevisionen har undersökt om det finns förutsättningar för att staten effektivt ska kunna sanera de områden som man har ansvar för och vilka utgifter det medför. Den övergripande slutsatsen är att det finns betydande brister i kartläggningen av de förorenade områdena som ägs av staten. Bland annat finns det områden som har förorenats av ämnen som man först på senare tid har förstått att de är hälsofarliga. Ett sådant exempel är områden som förorenats av högfluorerade ämnen, PFAS.

Det har också genomförts allt för få beräkningar av vad saneringsarbetet kan kosta staten, enligt Riksrevisionen.

Naturvårdsverket får uppdrag

I rapporten lämnar Riksrevisionen en rad förslag till regeringen om hur problemet kan åtgärdas. Regeringen har svarat att de bland annat kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en vägledning med principer för prioritering av olika saneringsbehov. De tittar också på hur Försvarsmaktens ansvar för avhjälpande av föroreningar kan regleras i myndighetens instruktion.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Branschjättar samlade för att uppnå klimatmålen

Idag överlämnade nio svenska branscher sina färdplaner för ett fossilfritt Sverige till regeringen på Rosenbad. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin tog emot planerna för hur klimatmålen ska uppnås till år 2045.

Ny forskning: Värmeböljor i hela Europa väntas öka

Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12 000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa i dag, enligt en ny studie som publicerats i Nature Communication.

  • Annonskod Huvudspalten 4