nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Det lettiska företaget omsatte år 2016 46 miljoner kronor. FOTO: Pixabay.com

Stockholm får stora inomhusodlingar i stadsmiljö

Plantagon CityFarm är ett nytt koncept för att använda lokaler under jord till resurseffektiv och hållbar matproduktion i städer. Nu är målet är bygga 10 anläggningar för inomhusodling i Stockholmsområdet.

  • Annons 1

– Vi minskar kostnader och miljöbelastning genom att eliminera transporter och leverera direkt till konsumenter och butiker i Stockholm. Vår första produktionsenhet i DN-huset är redan fullt finansierad och under uppstart, så nu siktar vi på att expandera i Stockholmsområdet, säger Owe Pettersson, vd för Plantagon International.

Den första odlingsanläggningen är på 700 kvadratmeter och ligger under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm. Anläggningen, som är inrymd i ett tidigare tidningsarkiv som anpassats för industriell inomhusodling, beräknas sättas i produktion i februari 2018.

I full drift beräknas anläggningen producera över 30 ton bladgrönsaker årligen, motsvarande mer än 1,1 miljoner påsar basilika eller över 420 000 huvuden pak choi. 70 procent av odlingen kommer vara bladkryddor och 30 procent näringsrika grönsaker, som olika kål- och salladssorter. Samarbetspartners i projektet är bland annat Samhall, ICA Maxi Lindhagen och Fabege.

År 2020 ska tio anläggningar finnas

– Vi siktar på att skriva lokalkontrakt på anläggning nummer två och tre i mars 2018 för att starta upp dessa under december 2018. Därefter fortsätter vi med anläggning fyra och fem. Målet är att vi till 2020 har tio anläggningar igång i Stockholm, säger Owe Pettersson.

Plantagons teknik för industriell inomhusodling och stadsodling är ett svar på behovet av nya lösningar för hållbar matproduktion som kan förse världens städers växande befolkning med mat och samtidigt maximera användandet av de ytor som finns.

70 procent av energin kan återanvändas

Odlingen sker i en kontrollerad miljö utan kemiska bekämpningsmedel och även utan jord (som i traditionell odling ofta importeras från Tyskland eller Finland). Plantagons odlingssystem sparar 99 procent av vattenförbrukningen jämfört med traditionell odling och koldioxidutsläppen minskas till nära noll.

70 procent av den använda energin återanvänds i form av överskottsvärme från odlingslamporna för att värma upp kontoren i DN-skrapan. Genom att spara och återanvända resurser sänks produktionskostnaden betydligt.

Kommentarer

6 reaktioner till “Stockholm får stora inomhusodlingar i stadsmiljö”

  1. Jonas Ericson skriver:

    Hej Rafael,

    Jo det är fortfarande så att den här sortens odling kräver fem gånger mer energi för ljussättning än att odla i växthus – och naturligtvis oändligt mycket mer än frilandsodling som inte kräver någon tillsatt ljusenergi alls.
    – – –
    Och jo – odling i slutna utrymmen kräver ventilation. Har du aldrig jobbat i ett växthus? I så fall bör du nog praktisera ett par veckor så lär du dig. Det går kanske att styra den exakta avvägningen mellan tillväxt och förbrukning i ett rymdskepp – men då handlar det inte om att producera en vara på en konkurrensutsatt marknad. (Apropos Mars kan man citera Al Gore: Glöm att vi skulle kunna flytta mänskligheten till Mars – vi klarade ju inte ens att evakuera New Orleans [400 000 inv] när Katrina kom)
    – – –
    Det är ingen slump att denna metod till allra största delen används för odling av cannabis – den är dyr och slösaktig med energi. (Cannabis efterfrågas också – så då är den väl ”mat” den med?).
    – – –
    Vi kastar bort massor av pengar och energi på en metod som inte tillför något mer än en hipster-krydda – samtidigt som världen översvämmas av ett överflöd på billig mat och vi lägger ned 2 miljoner ha åker per år (FAO). Denna nedläggning utgör dessutom ett av de största hoten mot biologisk mångfald. 50 % av våra rödlistade arter är beroende av fortsatt jordbruk – då ska vi inte lägga krut på metoder som syftar till att lägga ned YTTERLIGARE mark – det vore ju hål i huvudet!

    1. Rafael Ospino skriver:

      Jag orkar inte…
      Du har din uppfattning klar och är uppenbarligen fullständigt oemottaglig för fakta. Den odling jag länkat till har utvärderats ur ekologisk, ekonomisk och social hållbarhetssynpunkt, vilket du kunnat konstatera om du läst det material som det finns länkar till.
      Mars – vare sig jag eller någon annan har väl påstått att vi skall flytta hela mänskligheten? Men detta görs som ett led i forskningen om huruvida det över huvud taget skall kunna gå att resa dit.
      Och ja, jag har besökt många växthus. Vad du vägrar inse är att detta inte är ett traditionellt växthus, och det nyttjar och förbättrar energieffektiviteten på den redan befintliga ventilationen. Likaså ditt påstående om fem gånger mer energi – som jag inte kan begripa var du fått ifrån, eftersom du inte har en susning om den beskrivna anläggningen.
      Jag tackar dig för att du gett mig anledning att ytterligare beskriva fördelarna med denna typ av odlingar. Jag betackar mig dock för vidare meningsutbyte – du framför ju dina uppenbarligen oföränderliga åsikter med en närmast religiös glöd, och det är tyvärr ingen grogrund för en fruktbar dialog (!).

      1. Jonas Ericson skriver:

        Så kan man också avfärda kritik – låsa in sig i sin bubbla och vägra svara, istället för att gå i svaromål med fakta. Trist – mycket trist.
        – – –
        Det finns gott om beräkningar för hur mycket ljus plantor behöver – vi har odlat i växthus under mycket lång tid, och de senaste åren även i konstgjord belysning. Om inte Plantagon har någon sorts genmodifierade plantor som är alldeles extra effektiva på att omvandla ljus till kolhydrater, så måste man fortfarande tillföra stora mängder ljusenergi – istället för att få den gratis från solen under större delen av året som i ett normalt växthus eller frilandsodling. Ett växthus drar 158 kWh/m2, allt inkluderat (SJV). Enbart belysningen till inomhusodlingar rekommenderas till 250 kWh/m2 (googla så hittar du massor av länkar). Sen tillkommer då bevattning, ventilation etc.
        – – –
        Klimatutsläppen har studerats bl.a. av Shina et al: Life cycle inventory analysis of leafy vegetables grown in two types of plant factories och resulterar i drygt 6 kg CO2/kg sallad, jfrt med växthusodling som ligger under kilot, eller frilandsodling som ligger på något hekto. Utsläppen kan naturligtvis minskas med förnybar energi (så gott som alla svenska växthus använder redan förnybar energi) – men det ändrar inte energirelationen.
        – – –
        Den stora frågan är fortfarande: varför ska vi slösa bort tid och pengar på detta?

        – Det kan aldrig förse oss med kalorier som räcker att föda oss.
        – Det ger större energianvändning och klimatutsläpp än både frilandsodling och konventionella växthus.
        – Vi har redan ett stort problem med att stora arealer åkermark överges och att den biologiska mångfalden därmed försvinner – varför ska vi påskynda denna utveckling?
        – – –
        På Ekerö finns tre stora företag som redan idag odlar merparten av Stockholmarnas grönsaker. Deras energianvändning, inklusive transporter är betydligt mindre än någon inomhusodling. Dessutom gör de det möjligt att bo och leva på landsbygden och skapar spin-off-effekter så att hela Sverige kan leva.

        Varför inte använda energi och innovationsförmåga till saker som är nyttiga för mänskligheten istället?

  2. Jonas Ericson skriver:

    3 fel på raken.

    1. Det finns redan ett mycket stort överskott av mat i världen – så denna typ av odling kan bara ha ett mervärde om den på något sätt skulle vara bättre än odling på friland.

    2. klimatvänligt är det inte. Odling med konstljus kräver 5 gånger så stor energimängd som frilandsodling bara i ljusenergi, sen tillkommer ventilation, vatten och avloppsrening, transporter av växtnäring, tillverkning av konstgödsel etc.

    3. mat är det ju inte frågan om, utan en lyxprodukt som färska bladgrönsaker under en tid på året då vi istället borde äta efter årstiderna. Kom igen när ni kan odla potatis, bönor eller raps.

    Så – ytterligare ett hajpat sätt att försöka dölja det ohållbara i vår livsstil, men tyvärr endast en återvändsgränd.

    1. Rafael Ospino skriver:

      Nej, nu var det nog du som stod för de tre felen, Jonas! Jag kan inte alla detaljer om denna odling, men tanken är att den skall utgöra en symbios med huset, Belysningen är senaste generationens led-teknik, som dessutom kan styras att avge just de våglängder den aktuella växten behöver i varje stadium av växtcykeln. De avger dock ändå en viss värme, även om den bara är några hundradelar av traditionell belysning.. Denna värme kommer dock att återvinnas och användas i husets värmesystem. Koldioxiden i frånluften kommer att nyttjas av växterna, syret från växterna av människorna.
      Mat ar det fråga om – folk efterfrågar denna typ av grönsaker, och eftersom det inte finns planer på att förbjuda dem är detta ett betydligt mer ekologiskt hållbart sätt att tillhandahålla dem.
      Jag skall inte tala för Plantagons räkning, men om du läser länken i mitt tidigare inlägg ser du lite om den anläggning jag varit inblandad i. Dessa tekniker har utvecklats som ett sätt att tillhandahålla färska grönsaker för astronauterna på ISS och som förberedelse för Mars-resor, Det handlar alltså om slutna kretslopp. Nu pågår experiment med blommande växter – problemet är hur man skall lösa pollineringen,
      Men när det är löst kan du nog få dina rymdbönor!
      https://www.nasa.gov/mission_pages/station/research/experiments/383.html

  3. Rafael Ospino skriver:

    Får och får…
    Ett par finns redan! Den 23/11 invigde Stockholms Stads miljöborgarråd Katarina Luhr den första piloten i Vinnovas satsning ”Odlande Stadsbasarer”. Partners är Invest Stockholm samt ett 20-tal aktörer med anknytning till miljötekniknätverket ”Cleantech Högdalen. Dagen efter invigdes motsvarande pilot i Helsingborg.
    http://www.mynewsdesk.com/se/investstockholm/pressreleases/odlande-stadsbasarer-startar-aaret-runt-odling-mitt-i-staden-i-stockholm-och-helsingborg-2289447

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Nytt forskningsbegrepp ska få människor att se naturens värde

Genom att prata om ”naturens bidrag till människor” istället för ekosystemtjänster, kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv. Det föreslår trettio internationella experter kopplade till FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES.

  • Annonskod Huvudspalten 4