nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Solenergi kastar ljus över betongförort

Förr och nu blir inte tydligare än i Gårdsten utanför Göteborg.
Där, i den gamla betongförorten finns modern solfångarteknik som förser 500 familjer med varmvatten.
Det ovanliga med Gårdsten är att man valde solfångare vid renovering av husen och att tekniken är ekonomiskt försvarbar.

  • Annons 1

Gårdsten i nordöstra Göteborg byggdes i början av 1970-talet och ingår i vad som kom att kallas miljonprogrammet. Resultatet av programmet – byggnadsmässigt och socialt – finns bland annat att beskåda i Stockholms norra förorter, men också i Göteborgs nordöstra stadsdelar.

I somras beslutade regeringen att Göteborgs kommun skulle få ytterligare 99,7 miljoner kronor, utöver de 182 miljoner som man tidigare beviljat, för att förbättra situationen i utsatta stadsdelar, som norra Biskopsgården, Bergsjön, Hjällbo och just Gårdsten. Pengarna skulle bland annat användas till att förbättra skolmiljön, samarbetet mellan kommun och näringsliv och till brottsförebyggande åtgärder.

Och så är det ju; i första hand är det sociala åtgärder som måste till för förorter med problem. Men tillsammans med andra satsningar, som exempelvis inom kulturen, kan dessa fungera som en ”plog” för att få människor att trivas bättre.

För att få folk att trivas i Gårdsten dammade kommunala Gårdstensbostäder av en idé som alltid sett bra ut på pappret men som sällan fått bärkraft i realiteten – en satsning på bostäder med ekologisk hållbar utveckling.

– Från det att förändringsarbetet i Gårdsten startade för fem år sedan har bostadsområdet också strävat efter en hållbar ekologisk utveckling. Att i alla delar av upprustnings- och renoveringsarbetet arbeta utefter ekologiska förtecken, och solhusen är det mest konkreta exempel på ekologiskt heltänkande, säger Anki Eriksson, marknadsansvarig på Gårdstensbostäder.

Solhusen är också en del i ett EU-projekt som heter Shine. Det syftar till att utveckla boendet med mer ekologiska förtecken. Förutom det i Gårdsten är fem andra bostadsföretag, två i Storbritannien och ett vardera i Tyskland, Holland och Frankrike, med i projektet.

Hur fungerar det då?

– Det svenska vädret är ju inte helt pålitligt. Men för att värma upp bostäder fungerar det faktiskt alldeles utmärkt. På Loftgångshusens tak har vi monterat ett antal stora solfångare. Solens energi värmer upp vatten som leds ned genom huset och lagras i en isolerad tank i källaren. Härifrån sprids vattnet till husen som ligger kring gården och används i lägenheter och tvättstugor, säger Anki Eriksson.

Och potentialen är faktiskt större än de många tror; en bra solfångare kan generera mellan 300 och 500 kWh per kvadratmeter och år. I Gårdsten använder de detta till att sänka energikostnaderna för uppvärmningen av varmvattnet med upp mot 40 procent.

I Solhusen mäts förbrukningen av el, värme och vatten individuellt för varje lägenhet. Principen är enklast möjliga: Ju mindre du gör av med, desto lägre blir kostnaden.

– På det här sättet kan de boende själv påverka sin boendekostnad. Det har visat sig att man på det sättet kan sänka el-, värme- och vattenkostnaderna i Solhusen med omkring 15 procent, säger Anki Eriksson.

Längst ned i varje Loftgångshus ligger ett stort växthus. Här kan alla som bor i Solhusen odla grönsaker, örter eller vad man nu tycker bäst om. De som bor i Solhusen, precis som alla andra boende hos Gårdstensbostäder, har också tillgång till de odlingslotter som ligger alldeles utanför gårdarna.

– För många gårdstensbor har odlingarna blivit en naturlig mötesplats. Ett sätt att odla grannsämjan. Och om man absolut vill ha sin täppa alldeles för sig själv kan man ju alltid odla på sin inglasade balkong, säger Anki Eriksson.

Och det är klart; sol över en betongförort kan aldrig vara fel.

Fakta/solkraft

• Sverige var tidigt ute när det gällde solfångare för bostadshus. I dag har produktionen av sol- och vindkraft en årlig, internationell marknadsutveckling på 20 procent.

• I Japan satsar samhället stort på högteknologiska lösningar med solceller medan Tyskland är ett europeiskt exempel på hur politiska initiativ gett ökat användande av solenergi och vindkraft.

• Kina satsar också på system för solvärme. Solfångare är exempelvis fem gånger vanligare i Kina än i Europa.

Etiketter:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Analys: Vem får stämma EU för otillräckliga klimatmål?

EU:s klimatmål är otillräckliga, menar en samisk ungdomsorganisation och ett flertal personer som berörs av klimatförändringar världen över. EU-domstolen har dock beslutat att avvisa deras talan och därmed inte pröva frågan i sak. JP Infonets redaktör och jurist Fanny Vesterberg analyserar talesrättsreglerna.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Energimyndigheten – lyft fram energirådgivningen!

Debatt

Rådgivning i energifrågor, så kallade EKR-verksamheter, behöver visa att de finns och därför bland annat öka synligheten på sociala medier. Energimyndigheten bör också lyfta fram rådgivningen gentemot andra myndigheter. Det menar Are Kjeang, universitetsadjunkt, Karlstads universitet, i en debattartikel hos Miljö & Utveckling.