nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Smarta elnät öppnar för förnybart

Ökad produktion av förnybar energi ställer krav på våra elnät. Nu växer behovet av smarta elnät som klarar av energimarknadens ändrade förutsättningar.

  • Annons 1

De har funnits länge, tankarna på de smarta näten som ska hjälpa oss ut ur beroendet av fossila energikällor. Inom forskarvärlden har diskussionen om hur vi bättre ska kunna ta till vara den geografiskt spridda och ojämnt producerade energin böljat i över 40 år. Ett mer effektivt utnyttjande av förnybar energi är en nyckelfråga. På senaste tiden har något hänt. Sedan ett par år tillbaka är smarta elnät inte bara något som intresserar forskare. Näten har blivit en politiskt het potatis.

Kanske började det med att Barack Obama uppmärksammade begreppet Smart grid för snart fyra år sedan. Det var i samband med infrastruktursatsningar i USA som ansågs nödvändiga för att få fart på ekonomin. Man var helt enkelt tvungen att göra något åt näten för att förhindra produktionsstopp. Med Smart grid kunde man samtidigt förbättra förutsättningarna för förnybar energi. I Europa har unionens klimat- och energipaket satt frågan i strålkastarljus. Ny teknik som gör det möjligt att hantera stora mängder förnybar el är nödvändigt om EU ska klara sina mål: att fram till 2020 minska växthusgaserna med 20 procent, förbättra energieffektiviteten med 20 procent och se till att minst 20 procent av energin kommer från förnybara källor. Tyskland har beslutat att stänga ned sina kärnkraftverk och Sydkorea satsar stort på att tillverka tekniska hjälpmedel för den nya marknaden.

I våras tillsatte regeringen ett samordningsråd för smarta elnät som ska ta fram en handlingsplan för hur smarta elnät kan utvecklas i Sverige.

– Det vi vill göra nu är att skapa förutsättningar för de lösningar som redan finns framme och är nära en marknadsintroduktion faktiskt kommer ut på marknaden, kommenterar Maria Khorsand, vd för Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som leder rådet.

Förutsättning för förnybart

Men vad är det då för fel på de gamla näten?

Historiskt har elproduktionen kommit från några få stora huvudkällor. Elen har gått i en riktning, från källan och ut till konsument. Produktionen har styrts utifrån vad man tror sig veta om kommande förbrukning. Med förnybar energi ser förutsättningarna annorlunda ut. Produktionen blir väderberoende och diversifierad. Tanken är ju att man i framtiden ska kunna bidra till energiproduktion från ett ladugårdstak i Örkeljunga såväl som från en blåsig kulle i Småland. Hur mycket energi det blir beror på vädret. Då måste näten klara av att lagra energi. Man måste också kunna styra användningen så att den ökar när det finns gott om energi (läs blåsigt och varmt) men sjunker exempelvis under en kall vintermorgon.

– För Sveriges del handlar det inte om att kassera de gamla näten, det är för kostsamt. Det handlar snarare om att anpassa dem och hitta sätt att integrera nya lösningar. Inte så mycket raketteknik, men en gradvis utveckling, förklarar Johan Söderbom som jobbar med frågan på Vattenfall.

Tekniken finns

På komponentnivå finns tekniken som gör allt detta möjligt. Men ännu har ingen byggt något riktigt storskaligt system. I Bayern i Tyskland har man exempelvis installerat stora mängder solceller, men när man kopplar in tusentals producenter i det vanliga elnätet får man oväntade effekter. Elnätet är helt enkelt byggt för att konsumenterna längst ut i näten ska förbruka energi, inte producera den.

– Vi jobbar mycket med matematiska modeller, men än så länge finns inte erfarenheten från storskaliga system och det finns fortfarande vissa tekniska utmaningar som måste lösas, berättar Lars Nordström, professor på KTH och expert på smarta elnät.

I Sverige är dock flera pilotprojekt igång. Bland annat ett projekt på Gotland där man ska undersöka hur stor del oregelbunden vindkraft nätet klarar att ta emot utan att stabiliteten och överföringen påverkas. Den stora utmaningen är att få näten på den vindkraftstäta ön att ta till vara på all den energi som snurrorna producerar. Man kommer också att koppla in enskilda hushåll med solceller på taket eller snurror på tomten för att se hur näten reagerar.

Nya marknader

Tankarna kring den mer effektiva och smarta energiförbrukningen gör också att telekomföretagen vädrar morgonluft och nya affärer. Här handlar det om att hitta tekniska lösningar som hjälper konsumenterna att styra sin förbrukning mot en minskad elanvändning när belastningen på nätet är som störst. Ett exempel är elmätare som kan kopplas till mobilen så att konsumenten kan sätta på tvätt- och diskmaskin när priset är som lägst. Samma typer av lösningar kan man tänka sig för industrin där maskiner som inte är kritiska för produktionen går igång när energitillgången är stor.

Och visst finns en ny marknad. Frågan är dock hur stor den är och vem som kommer att få ta del av kakan. Energibolag, telekombolag eller anda aktörer i kedjan?

– När det gäller konsumentapplikationer kommer det att ta tid innan vi kan skapa attraktiva erbjudanden till kund. Först måste kunden själv börja tjäna pengar, konstaterar Johan Söderbom på Vattenfall.

Lars Nordström på Kth tycker också att man ska tona ned förväntningarna för att inte skapa en bubbla som sedan riskerar att spricka.

– Jag undrar hur intresserade konsumenter egentligen kommer att vara av att styra sin energiförbrukning. Som det ser ut nu sparar man liten pengar, det handlar om kronor och ören. Då är det mer lönsamt att lägga tid på att omvandla sina bolån eller byta mobilabonnemang, säger Lars Nordström.

Mycket hänger med andra ord på att politikerna driver på. Att marknadslagstiftningen anpassas, att det blir möjligt för privatpersoner att få betalt för den el de levererar ut på näten, OCH att det blir större variation i prisbilden än idag.

Vad det politiskt tillsatta samordningsrådet för smarta elnät kommer att hitta på är fortfarande oklart.

– Jag hoppas att gruppens arbete får stor betydelse. Vi kommer absolut att låta höra av oss även innan uppdraget ska vara slutfört om 2,5 år, utlovar Maria Khorsand.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Glad sommar!

Sommartider är semestertider. Miljö & Utvecklings webbredaktion stänger därför bevakningen för att ta sommarledigt. En riktigt skön och stärkande sommar önskar vi alla våra läsare. Vi återkommer igen den 9 augusti.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Här finns miljöjobben

Ny statistik från SCB

Miljöbranschen har växt med 5 600 jobb sedan 2004. Allra flest arbetar med avfallshantering och förnybar energi, enligt statistik från SCB.