Slipning minskar spridning av PCB

När PCB kom, 1956, ansågs det vara ett ypperligt ämne för bland annat fogmassor. Ämnet sades var onedbrytbart och därmed beständigt. Något som är mycket lämpligt vid husbyggen, eftersom huset då klarar sig längre utan underhåll. När PCB använts under ett tiotal år upptäcktes ämnet även i naturen och då PCB är ett konstruerat ämne drog man slutsatsen att det spridits från byggnaderna. Ämnet förbjöds 1972, men byggnader med PCB i fogmassorna började saneras först under 1990-talet.

– Det som är typiskt för PCB är att det finns i fogmassa som fogar hus med stora betongblock och det finns även i fogmassan kring fönster och dörrar, säger Björn Lundgren, forskningsledare på Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, och ger exempel på de sjöstensklädda betonghus som byggdes på 60-talet.

PCB är skadligt för människan

För att undersöka hur man kan undvika att PCB finns kvar och sprider sig till omkringliggande material har SP genomfört ett projekt ”Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material och hantering av förorenade produkter”. PCB vandrar från fogen och in i betongen och när man byter ut fogarna kan ämnet även krypa tillbaka till den nya fogen. I projektet undersöktes hur mycket av den kringliggande betongen som behövde slipas ner för att undvika problemet. Det visade sig då att om man slipade ner 2-3 mm av det kringliggande materialet försvann huvuddelen av det giftiga ämnet.

PCB är persistent vilket betyder att det inte kan brytas ner i kroppen utan lagras i fettvävnaden. Det anses även vara cancerframkallande och enligt Björn Lundgren pågår just nu ett forskningsprojekt som ska kartlägga hur hög risken är att få cancer om man utsatts för PCB.

Jorden miljöfarligt avfall

Vid saneringsarbetet finns risker både för miljön och för sanerarna. Arbetet går till så att saneraren med en roterande kniv avlägsnar fogmassan och sedan slipar ner materialet runt om fogen. För att skydda sig använder saneraren en mask för ansiktet och för att spara miljön används en högeffektiv dammsugare och hela arbetet sker i en tältliknande konstruktion. Det används också en speciell saneringsplatta, en betongplatta. Saneringsplattan ska hindra spill från demontering och slipning att nå marken. Forskningsprojektet visade ändå att marken nära och under plattan hade fått ytföroreningar.

– Vad det innebär är att en del av jorden blir miljöfarligt avfall, men PCBn tränger inte särskilt långt ner i jorden, förklarar Björn Lundgren.

Sanering pågår nu i många kommuner men huruvida de kommer att nå det mål som Byggsektorns Kretsloppsråd satt upp, att alla hus i Sverige ska vara sanerade under år 2003, återstår att se.