nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Skräp eller skatt? Upcycling utmanar återvinningen

Glöm återvinning och återanvändning där uttjänta produkter tappar i värde för varje återvinningssteg. Upcycling innebär en uppgradering på produktionsskalan där avfall blir något nytt och mer exklusivt. Flera företag använder det nu i sin hållbarhetsstrategi.

  • Annons 1

Kaffekapslar blir till blomkrukor. En luftballong blir till en väska, eller kanske en kappa. Och juiceförpackningar blir till ett pennfodral. Att samla in och återvinna avfall och omvandla det till produkter av ännu högre värde än det hade innan kallas upcycling. Till skillnad från återvinning är tanken att produkten blir något helt nytt och exklusivt, istället för att produkten nedgraderas till något sämre i varje återvinningssteg. Skräp är inte längre skräp.

Det kan tyckas låta fasligt kreativt och något som pysselpersoner sitter och kämpar med under mörka hemmakvällar. Men upcycling är nu på väg att bli en het affär för allt fler företag.

Står på två ben

I början av 2000-talet hoppade en elev vid Princeton University av sina studier och startade återvinningsföretaget Terracycle. Från början producerade han organiskt gödsel genom att förpacka flytande maskavföring i använda läskflaskor som han sedan sålde vidare. Idag finns företaget på den globala arenan och har just startat sitt första svenska samarbete. Idén med Terracycle är att stå på två ben, återvinning och upcyling. Med hjälp av både företag och konsumenter samlar de in avfall för att omvandla det till nya produkter eller återvinna materialet.

– Vi har insamling direkt från fabriker, det kan vara produkter med tryckfel eller som är skadat och därmed inte kan säljas. Av det gör vi nya produkter. Sen samlar vi också avfall som i dagsläget inte kan återvinnas med hjälp av konsumenter, förklarar Jakob Rindegren på Terracycling.

Han påpekar att företaget inte är en konkurrent till återvinningsstationer utan att de satsar på att vara ett komplement för avfall som alltså inte kan materialåtervinnas idag. Eller där materialet antingen skulle energiåtervinnas eller mista en del av sitt värde om det skulle smältas ned och återvinnas.

– Vi försöker ta vara på materialets egenskaper. Exempelvis finns det material och produkter som är vattentäta. Skulle de smältas ned kanske den egenskapen skulle gå förlorad. Istället gör vi en vattentät väska.

Engagemang krävs

Kraft Foods har sedan tidigare samarbete med Terracycle i bland annat USA, Kanada och Turkiet. Det första blågula samarbetet gäller varmdryckesmaskinen Tassimo, där Kraft Foods är leverantör av dryckerna. I dagsläget går inte varmdryckskapslarna med kaffe och choklad samt folieförpackningarna att återvinna. Nu uppmanar både Kraft Foods och Terracycle konsumenter att skicka in sina tomma förpackningar med vanlig post. Företagen står för frankering och 10 öre går till organisationen Rainforest Alliance.

Folieförpackningarna och kapslarna blir sedan till bland annat parkbänkar och blomkrukor. Men är det särskilt miljövänligt att låta små avfallsmängder åka runt mellan producent, konsument och sedan tillbaka igen?

– Tassimo är en ganska ny produkt och insamlingsprogrammet är i ett tidigt skede. Det är först när man kommer upp i större volymer som de positiva effekterna på miljön blir beydande, säger Jakob Rindegren.

Än så länge är samarbetet med Tassimo-avfallet enbart konsumentbaserat, men förhoppningen från båda sidor är att skapa ett djupare samarbete och ta del av företagets kasserade material från flera länder och starta produkttillverkning i Sverige. Terracycle har inga egna fabriker utan kontaktar redan existerande tillverkare för att förvandla skräpet till något nytt.

Möjlighet att bidra

Anders Carne, presschef på Kraft Foods i Sverige, menar att en anledning till att man samarbetar med Terracycle är att man vill koppla en bra återviningsstrategi till sina förpackningar. Och eftersom Kraft Foods i andra länder samarbetar med dem, var det ett naturligt steg.

– Vi tror på konceptet som helhet och nu kan vi ge miljömedvetna konsumenter möjligheten att återvinna och bidra, säger han.

Men att involvera konsumenter kan vara svårt. Terracycle menar att det är positivt att man kan engagera konsumenterna och att det finns ett stort intresse både i Sverige och internationellt. Anders Carne tillägger att det är svårt att nå alla. Men att de som är engagerade och ser denna återvinnings- och upcyclingmöjlighet kanske hellre väljer just de produkterna.

I USA har Terracycle också börjat med ett projekt där man samlar avfallet hos återförsäljaren, exempelvis kan Wal Marts kunder lämna avfallet där när de ska åka och handla. Då når man också högre volymer, berättar Jakob Rindegren.

Förlänger livscykeln

Tanken är också att de produkter som avfallet blir till ska gå tillbaka in i samma kedja. Jakob Rindegren ger som exempel att juiceförpackningar som skolor samlar in blir till pennfodral eller ryggsäckar som eleverna ska kunna använda. När sedan dessa produkter är uttjänta kan de samlas in igen. Pengarna från produktförsäljningen går direkt till Terracycle.

Terracycle har gjort livscykelanalyser på vissa av de produkter som tillverkas och jämfört med vad som skulle hänt om de hamnat på tippen eller förbränts istället. Jakob Rindegren påpekar att vi i Sverige har ett väldigt bra återvinningssystem, medan avfall i andra länder ofta hamnar direkt på deponi. Han säger också att de arbetar mycket med logistiken, att på ett så ekonomiskt och miljömässigt sätt som möjligt transportera avfall och de produkter som de tillverkar.

– I de livscykelanalyser vi har gjort visar det sig att transporterna står för en ganska liten del om man kan återanvända materialet. Hela processen gynnas av att man kan återanvända materiel istället för att använda sig av jungfruligt sådant. Genom upcycling förlänger vi livscykeln.

Att man inte har gjort analyser på allt material förklarar Jakob Rindegren med att många av de material de använder påminner om varandra. Någon analys på materialet från Tassimo har inte gjorts, än. Dock kontrollerar det egna forskningsteamet alltid att ett material lämpar sig att samlas in.

Ballong blir jacka

I Storbritannien satsar företaget Worn Again hårt på upcycling med mottot ”varje produkt har en historia att berätta”. Istället för att låta konsumenterna spela en avgörande roll i upcycling-processen samarbetar de direkt med företag, bland annat Virgin. När de deras gigantiska röda luftballonger, i modellerna ”Tango” och ”Victor”, har flugit tusen passagerare tas tyget om hand och omvandlas till jackor och väskor. Anledningen till att Virgin valde att låta de utflugna ballongerna upcyklas istället för att hamna på tippen är att de vill göra sina affärer så hållbara som möjligt. Men Alexander Ferguson, Virgin Ballon Flights kommunikations- och marknadschef, påpekar även att kläderna som ballongmaterialet ger upphov till, blir ikoner.

Worn Again har också tagit hand om tågföretaget Eurostars gråa uniformer. Företagsuniformer lever enligt dem i 18-24 månader innan det är dags för graven. Eurostars väljer dock att inte hamna under jord, utan blir istället till väskor, plånböcker och iPhone-fodral.

Om tio år

När Jakob Rindegren på Terracycle får sia tio år fram i tiden tror han att det krävs att upcycling blir mer känt för att det ska få stort genomslag, både bland företag och konsumenter. Förhoppningen från deras håll är att växa tillsammans med varumärken. Men de vill också skapa diskussion och debatt om återvinningsindustrin. Och att det är först fem år efter USA som begreppet lanserats i Sverige beror kanske just på ett mer utvecklat återvinningssystem här.

– Det är en bra tanke att sluta konsumera för att minska avfallet, men väldigt svårt. Upcycling är en väg mittemellan. Kan återvinningstekniken förbättras än mer är vi beredda att ta ett steg tillbaka, avslutar Jakob Rindegren.

//Det här är upcycling:

Någon enhetlig definition av upcycling verkar inte finnas, men grundtanken är att minimera avfallsmängden genom att omvandla uttjänta produkter och avfall till något nytt med lika eller högre värde. I återvinning tappar ofta produkten sitt värde mer och mer för varje återvinningssteg. Ordet upcycling förekom för första gången i boken Cradle to cradle av William McDonough och Michael Braungart som kom ut 2003. I upcyckling används också avfallet mer i sin helhet istället för att som i återvinning, brytas ned för att använda materialet. Enligt Jakob Rindegren på Terracycle innebär cradle to cradle att skapa produkter som nästintill har en oändlig livscykel medan upcycling är ett steg på vägen, ett sätt att förlänga livscykeln.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Nytt webbverktyg ska öka jämställdheten på arbetsplatsen

Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har utvecklat ett nytt webbverktyg, ”Förändringsrutan” ska hjälpa organisationer att få jämställdhetsarbetet att bli en del av den ordinarie verksamheten och det dagliga arbetet.

Chalmers vässar forskningsmiljö för solenergi

Chalmers vässar sin forskningsmiljö när det gäller fastighetsnära energiproduktion av solenergi. Målet är att skapa en forskningsmiljö som är unik i Europa.