nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Skatt på förbränning ökar konkurrensen

Avfallsförbränning har låga mottagningsavgifter tack vare intäkter för värmeleverans till fjärrvärmenät. Det missgynnar andra behandlingsmetoder, som plaståtervinningen. Lösningen är en skatt på förbränningen, menar Roy Resare, som gjort en utredning åt regeringen i frågan.

  • Annons 1

När det gäller den svenska avfallspolitiken ligger inriktningen fast. Vi ska hushålla med våra resurser mer än tidigare genom att återvinna material så mycket som möjligt eller ta vara på energiinnehållet i avfallet genom förbränning.

– Men även om energiåtervinning är viktigt är det tydligt att materialåtervinningen sätts i första rummet, konstaterar Roy Resare.

Målet för regeringen är att på något sätt begränsa avfallsförbränningen, som sedan deponiskatten infördes har ökat mer än återvinning och rötning. Anledningen till förbränningens dominans är att den är jämförelsevis billig, tack vare det svenska fjärrvärmesystemet.

Avfallsförbrännaren, som säljer värme till fjärrvärmenät, får intäkter som bestäms av priset på olja eller el. Förbrännaren lägger sina egna priser strax under olje- och elpriserna, som är ganska höga på grund av hög skatt, och får därigenom en ansenlig inkomst.

Annan behandling missgynnas

Alla avfallsbehandlingsstationer, vare sig det handlar om förbränning eller återvinning, tar betalt för att ta emot avfall. Tack vare inkomsterna från fjärrvärmen kan avfallsförbrännaren ta ut lägre pris än vad förbränningen egentligen kostar. I dag får man betala 400-500 kronor per ton avfall för att lämna sopor till förbränning. Anläggningar för exempelvis kompostering och rötning skulle däremot behöva ta ut 900 kronor per ton avfall för att täcka sina kostnader. Nu får de pengar från staten för att kunna hålla nere sina priser, men har ändå svårt att konkurrera med förbränningen.

– Man skulle kunna rätta till detta med en skatt på förbränningen så att annan behandling inte missgynnas, menar Roy Resare.

I utredningen laborerar han med olika skattenivåer, men kommer fram till att en skatt på 400 kronor per ton avfall som förbränns skulle ge andra behandlingsmetoder bättre förutsättningar och göra att man väljer den behandlingsmetod som är miljömässigt bäst.

– Danmark har haft förbränningsskatt sedan slutet av 1970-talet. Där visade det sig att skatterna behövde komma upp över 300 kronor per ton för att företagen skulle bli intresserade att sortera ut material istället för att skicka allt till förbränning, berättar Roy Resare.

Skatt leder till sortering

Han menar att en förbränningsskatt skulle få företag och hushåll att av ekonomiska skäl sortera ut mer avfall till kompostering, rötning och återvinning. Det skulle ge dessa behandlingsanläggningar en bättre ekonomi och därmed möjlighet att utveckla verksamheten och metoderna bättre. Dessutom skulle risken minska att avfall som lämpar sig bäst för rötning eller återvinning skickas till förbränning.

– Till exempel slam är bättre att behandla biologiskt, eftersom bränslevärdet är lågt och näringsinnehållet kan vara betydande. Men det finns en tydlig risk att slam kommer att förbrännas om den metoden är jämförelsevis billig, menar Roy Resare.

En skatt på avfallsförbränning skulle innebära att nivån på avgifterna för avfallsbehandling höjs för företag och hushåll. Roy Resare menar att det inte är något problem eftersom kostnaderna bara kommer att öka marginellt. För ett typiskt villahushåll kan renhållningstaxan behöva höjas med cirka 10 kronor per månad som en följd av en förbränningsskatt på 400 kronor per ton avfall.

Utredningen är nu ute på remiss till slutet av maj, och en proposition om avfallsfrågor planeras i miljödepartementet till hösten.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Sveriges ekokommuner och Kommunala miljöchefer:

Låt oss satsa på en giftfri miljö

Sveriges kommuner och regioner behöver bättre förutsättningar för att jobba med miljökvalitsmålet Giftfri miljö. Nu har organisationerna Sveriges ekokommuner och Kommunala miljöchefer skickat en gemensam skrivelse till miljö- och energidepartementet för att lyfta frågan.

Hälften av alla företag brister i förebyggande arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets granskning av nära 1 700 arbetsplatser visar att över hälften av alla arbetsplatser brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men inspektionerna visade även på positiva tendenser – bland annat inom detaljhandeln där många unga arbetar. 

  • Annonskod Huvudspalten 4

Nytt index mäter luftkvaliteten i europas städer

Vill du veta hur ren luften är där du bor? Nu lanserar Europeiska miljöbyrån ett index som bygger på 2 000 mätstationer runt om i Europa.
– Luftutsläppen är en osynlig mördare, sade EU-kommissionär Karmenu Vella i samband med att indexet släpptes.