nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Därför havererar CSR-arbetet

Christine Bader var CSR-ansvarig på BP två år innan den stora oljekatastrofen skedde. Nu berättar hon om varför det, trots de bästa intentioner, är så svårt att hantera sociala och miljömässiga risker i storbolag.

Christine Bader
  • Annons 1

Christine Bader berättar om sina erfarenheter från BP i den nyutgivna boken The Evolution of a Corporate Idealist – When Girl Meets Oil. Även i tidningen the Atlantic skriver hon brutalt ärligt om varför storbolagen så ofta misslyckas. För ett år sedan dödades mer än tusen textilarbetare i Bangladesh när deras fabrik rasade samman och det är fyra år sedan oljeriggen Deepwater Horizon exploderade. Efteråt säger vi ”aldrig mer!” men katastroferna kommer att fortsätta om vi inte förändrar något fundamentalt, menar Christine Bader. Hon radar upp sex faktorer som leder till att bolag kör i CSR-diket.

1. Människor ljuger.

Allt kan verka finemang när fabriken i Pakistan inspekteras, men så fort man vänder ryggen till är risken stor att personalens skyddsutrustning försvinner. Fabriksägarna kommer att mörka incidenter ifall de är rädda att förlora sina kunder.

2. Människor pratar inte med varandra.

Stora organisationer jobbar ofta i silos och gränsöverskridande frågor som mänskliga rättigheter och hållbarhet faller mellan stolarna. Christine Bader citerar Microsofts CSR-chef Dan Bross: ”Jag har ett horisontellt jobb i en vertikal värld”.

3. Säkerhet och ansvar kostar – och hur mäter man vinningen av undvikna katastrofer?

Risken är att budgeten för att minimera risker skärs ner om riskhanteraren sköter sitt jobb.

4. CSR-frågorna blir abstrakta.

Det gäller att hitta storys som når fram till den högsta ledningens hjärtan. Christine Bader har intervjuat en hållbarhetschef som berättade att han fick en 15-procentig budgetökning efter att ha visat ledningsgruppen fotografier från en av deras fabriker i Kina.

5. Förvirring kring CSR-begreppet.

CSR har blivit så brett att det innefattar allt och ingenting. Det leder till förvirring i företaget och gör det svårt att diskutera frågorna.

6. Konsumenternas ovilja att betala.

Ännu är inte konsumenterna beredda att betala det verkliga priset för schyst producerade varor. Så länge det är fallet kommer alla som jobbar med hållbarhetsfrågor att ha uppförsbacke.

Vill du läsa originalartikeln? Du hittar den här.

Taggar:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Analys: Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil – en komplicerad fråga

I november 2018 gav mark- och miljödomstolen Preem tillstånd att utöka sin verksamhet i Lysekil, vilket har väckt starka reaktioner. Tillståndet innebär möjlighet att genomföra det så kallade ROCC-projektet, som skulle leda till en markant ökning av raffinaderiets koldioxidutsläpp.

  • Annonskod Huvudspalten 4

PFAS kan kosta Sverige 50 miljarder kronor per år

Högfluorerade ämnen (PFAS) kan skapa stora kostnader för samhället. På europanivå handlar det om över 50 miljarder euro, varav miljöskador i Sverige beräknas kunna kosta samhället mellan 18 miljoner och 5 miljarder euro (cirka 50 miljarder kronor) per år. Det visar en ny rapport från Nordiska ministerrådet.