nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Samhället behöver ersätta gissningar med kunskap

Skattepengar riskerar att spolas ned i avloppet om inte nudgingprojekt utvärderas med noggranna mätningar. Det skriver Tim Isaksson, projektledare och researchansvarig på A WIn Win World.

Bättre uppföljning ger bättre effekt och kostnadseffektivitet, skriver Tim Isaksson.
  • Annons 1

Medicin har historiskt sett främst handlat om chanstagning. ”Läkaren” gissade vad som var fel på dig och vilken behandling du behövde. Det medicinska fältet är numera föredömligt evidensbaserat, men andra områden sackar efter. Inte minst fattar offentlig sektor alltför ofta beslut på lösa grunder. Till exempel nöjer sig kommuner vanemässigt med att följa upp med kvalitativa undersökningar och enkel statistik. Men intervjuer missar ofta det faktiska beteendet och siffror är meningslösa om de baseras på dålig data.

Samhället behöver ersätta gissningar med kunskap. Bra mätinstrument, bra kontrollgrupper och bra statistiska analysmetoder. Bara då kan vi optimera effekt och kostnadseffektivitet. I andra länder har What Works och liknande rörelser främjat sådana arbetssätt, medan svenska aktörer har fortsatt att gissa.

Därför är det mycket glädjande att se pionjärprojekt ploppa upp. Tillsammans med Eskilstuna, Uppsala, Nyköping, Västerås och Örebro utvärderar vi på A Win Win World till exempel ett gäng nudgar som syftar till att hjälpa kommuninvånare att resa mer klimatsmart. Nudgar är vänliga knuffar som gör det lätt att göra rätt. Resultaten från projektet publiceras i sommar. Vi har också hjälpt Göteborgs stad att ta fram och utvärdera nudgar för att minska mängden fimpar på marken. Resultaten låter dem nu fatta väl underbyggda beslut i sin renhållningsplanering

Dessa projekt visar tydligt att små pilotstudier med noggrann mätning är mycket värdefulla. Ett sådant arbetssätt motverkar beslutsfattande baserat på magkänsla, på samma sätt som moderna läkare har mängder av vetenskapliga beslutsstöd till sin hjälp. På så vis minskar vi risken för att spola ner skattepengar i avloppet – eller för att till och med göra patienten sämre.

Vi ser också tydligt hur viktigt det är att inte planera nudgen först och utvärderingen sen. Båda behöver göras samtidigt, från dag ett. Annars kan det bli alltför svårt att utforma en tillräckligt bra kontrollgrupp och därmed isolera initiativets effekt från externa faktorer. Vi vill ju mäta medicinens effekt, inte effekten av att det i kontrollgruppen råkade finnas fler personer som var allergiska.

Om evidensbaseringens löften ska infrias måste evidensen därför planeras lika noggrant som initiativet i sig. Projekten i Östra Mellansverige och Göteborg visar vägen.

Taggar:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

PFAS kan kosta Sverige 50 miljarder kronor per år

Högfluorerade ämnen (PFAS) skapar stora kostnader för samhället. På europanivå handlar det om över 50 miljarder euro, varav miljöskador i Sverige beräknas kunna kosta samhället mellan 18 miljoner och 5 miljarder euro på år. Det visar en ny rapport från Nordiska ministerrådet.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Electrolux söker grön finansiering

Nu lanserar vitvarujätten Electrolux ett ramverk för gröna obligationer. Detta för att ta in medel som öronmärks för investeringar som ska bidra till minskad miljöpåverkan från företagets produkter och verksamhet.

Frivilligt regelverk ska öka möjligheterna till skadestånd

Även de som lever i laglöst land och utsätts för brott mot mänskliga rättigheter, ska kunna få hjälp av juridik framöver. Den svenske advokaten Claes Cronstedt och elva andra jurister har föreslagit ett frivilligt regelverk som utgår från New York-konventionen. Den gör att alla kan söka skadestånd från företag i hela världen inför skiljedomstol.