Pensionsförvaltarna: Hållbarhet är en överlevnadsfråga

Hållbara finanser Klimatet är en viktig fråga för finansförvaltare och kanske extra viktig för de mest långsiktiga: pensionsförvaltarna. ”Det är bra om värdena finns kvar när det ska betalas ut” säger Johan Nystedt, vd för Nordea Liv och Pension.

Pensionsförvaltarna: Hållbarhet är en överlevnadsfråga
AdobeStock

Det är ingen slump att klimatfrågan står högt på dagordningen hos både Alecta och Nordea Liv och Pension. Alecta förvaltar 850 miljarder av svenskarnas pensionspengar, Nordea Liv och Pension har ungefär 134 miljarder varav 36 i traditionell pensionsförvaltning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Alecta är en pensionsfond och förvaltar pengar långsiktigt. Det är inte våra pengar, utan våra kunders och vi måste ha ambitionen att ta hänsyn till den långa perioden vi pratar om, säger Peter Lööw, hållbarhetsansvarig för kapitalförvaltning på Alecta.

Klimatförändringen inte bara en risk

 

Johan Nystedt.
Johan Nystedt. Foto: Nordea Liv och Pension

Johan Nystedt, vd på Nordea Liv och Pension, är inne på samma linje. Men tiden då klimatförändringen endast betraktades som en risk som skulle minimeras är förbi. För Johan Nystedt handlar det om kommersiella värden.

– Det här är en viktig strategisk fråga för oss. Det är viktigt både kommersiellt, för att kunna erbjuda de produkter som efterfrågas, och varumärkesmässigt, säger han.

Carina Silberg. Foto: Alecta
Carina Silberg. Foto: Alecta

Carina Silberg, hållbarhetschef på Alecta, upplever vad hon kallar en ny våg av utveckling.

– Steget som verkligen är nytt är den utbredda förståelsen av hur klimatomställningen kommer att påverka investeringarna på systemnivå och portföljnivå, säger hon.

Beslöt att granska den egna portföljen

Men frågan är hur jobbet ska göras. Vilka verktyg ska användas, vilka modeller och vilka systemgränser? Hur värderas risk när hela länder kan utraderas? Både Alecta och Nordea Liv och Pension har börjat arbeta med frågan, men ännu så länge är frågetecknen fler än utropstecknen.

För Alectas del började resan för tre år sedan. Alecta, som är en långsiktig, aktiv investerare med relativt få olika företag i portföljen, tyckte att läget var under kontroll. En del bolag hade funnits med i 40 år.

– Vi tyckte att vi hade en bra portfölj, men frågan var om den var så bra som vi trodde. Så vi mätte. Vi handlade upp tjänsten och mätte aktieportföljens kolidoxidavtryck i scope 1 och 2. Det var ganska lätt. Vi skickade in portföljen och ut fick vi tre års siffror, säger Carina Silberg.

Hoppas på regleringar

Peter Lööw. Foto: Alecta
Peter Lööw. Foto: Alecta

På det stora hela såg det bra ut. Men Peter Lööw och Carina Silberg hade börjat fundera och tänka i nya banor. Var scope 1 och 2 tillräckligt? Vad sade det egentligen om risken hos en biltillverkare, som kanske inte har stora utsläpp själv men vars produkt orsakar utsläpp under hela sin livstid?

– Scope 1, 2 och 3 säger inget om framtiden. Vi hoppas på regleringar, enkelt uttryckt koldioxidskatt. Då uppstår plötsligt en väldig påverkan på de här bolagen, säger Peter Lööw.

Slutsatsen blev att ett mer utvecklat angreppssätt behövdes. Alecta är nu mitt uppe i sitt stresstest av portföljen. I testet granskas innehavet i relation till olika klimatscenarior från IEA och IPCC.

– Vi utgår från de modeller som vi uppfattar som mest vetenskapligt grundade, säger Carina Silberg.

Hela portföljen ska stresstestas

Målet är att gå igenom hela portföljen. Aktierna är ungefär 40 procent av kapitalet, därutöver finns 10 procent fastigheter och resten är räntepapper. Även de två sistnämnda ska stresstestas, och i fastighetsfallet kan det leda till investeringar i till exempel energieffektivisering.

Att bedöma riskerna kopplade till klimatförändring är knepigt.

– Väldigt många svenska bolag säger att de fysiska riskerna inte är så omfattande. Men om du tittar på omställningsrisker tittar du på allt från tekniksprång till politiska risker. Om du stirrar dig blind på fysiska risker kommer du att få svårt att ställa om i takt, säger Carina Silberg.

Undervärderas riskerna med klimatförändringarna?

– Ja, det är det inbyggda problemet. Det är finansbranschens dilemma, att den präglas av kortsiktighet, säger Peter Lööw.

Ett bolag som såg problemen och tog konsekvenserna är Nordea Liv och Pension. Bolaget ingick i en WWF-rapport om finansförvaltning där klimatutsläppen för delar av portföljen granskades. Det ledde till en omläggning av portföljen, som skedde våren 2018.

– Vi minskade vårt koldioxidavtryck med 70 procent. Nu vill vi fördjupa oss mycket mer, säger vd Johan Nystedt.

Bolaget har inlett ett samarbete med WWF, där portföljen ska testas mot olika scenarior.

Data och mätmetoder en svårighet

De största svårigheterna är kvaliteten på data och mätmetoder, menar Johan Nystedt. En ökad standardisering behövs, både för rapportering och mätmetoder. Alecta har samma bild.

– Många av riskerna fångar vi inte upp. Både data och framför allt modellerna är inte av den kvalitet man skulle önska. Det saknas data. Ibland är datan orimlig – vi kan se två likartade bolag med väldigt olika utfall, säger Peter Lööw.

Arbetet på Nordea Liv och Pension är i sin linda, men Johan Nystedt hoppas att det ska få en inverkan på innehavet.

– Vi vill identifiera förbättringspotential, och vi kommer troligtvis att hitta saker vi vill justera, säger han.

Även Alecta ser att stresstesterna kommer att påverka arbetet.

– Stresstesterna tillför en dimension i Alectas investeringsanalys och kommer att påverka både dialogen som förs med bolagen och i förlängningen investeringsbesluten, säger Carina Silberg.

Läs mer: Snart kommer fräscha riktlinjer för klimatrapportering

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.