nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Ett kopparverk, en batterifabrik och kommunens eget reningsverk har släppt ut en blandad kompott av kopparkadmium, kobolt och kvicksilver i hamnen. FOTO: Oskarshamns hamn

Oskarshamn sanerar – vill säkra Östersjöns framtid

Sveriges dyraste saneringsprojekt är i full gång. Nu ska Sveriges näst största metallförorening och den största källan till dioxinspridning i Östersjön bort. Målet är att minska spridningen av hamnbassängens föroreningar med 90 procent.

  • Annons 1

Den gamla industristaden Oskarshamn har sedan tidigt 1900-tal varit fylld av företag som släppt ut tungmetaller i hamnen. Ett kopparverk, en batterifabrik och kommunens eget reningsverk har släppt ut en blandad kompott av kopparkadmium, kobolt, kvicksilver, zink, nickel och tennorganiska föreningar.

Sedan 20 år tillbaka har kommunen arbetat med en plan för att få bukt på problemen med föroreningarna. Projektet är nu igång och en halv miljon kubikmeter smutsigt sediment muddras upp från hamnbassängen.

Mudderverket Pinta.

Stor nota för projektet

Prislappen för muddringen landar på 510 miljoner kronor, vilket är Sveriges hittills största, statligt finansierade miljöprojekt. Naturvårdsverket står för 433 miljoner kronor, Oskarshamns kommun ställer frivilligt upp med 36 miljoner och batteritillverkaren Saft, som bidragit till en stor del av utsläppen, går in med 41 miljoner och är juridiskt ansvarig för saneringen.

Bodil Liedberg Jönsson.

– Anledningen till att vi muddrar hamnen är att vi vill stoppa läckaget och rädda Östersjön. Initiativet till saneringen togs av kommunen för snart 20 år sedan. Sedan dess har omfattande undersökningar gjort för att ta reda på föroreningarnas utbredning. Oskarshamns hamn är Sveriges näst största metallförorening efter Rönnskärsverken i norr. Det är väldigt höga halter i sedimenten, säger Bodil Liedberg Jönsson, kommunens beställarombud för hamnprojektet till Miljö & Utveckling.

Kommunen har upphandlat totalentreprenad av ett belgiskt företag som genomför miljömuddringen. Kontrollerna för sugmuddringen är hårda, så att föroreningarna inte ska spridas och grumlas. Bottensedimentet som tas upp, fraktas sedan vidare till en deponi i Storskogen, som byggts för farligt avfall inför saneringen. Massorna täcks sedan över för att inte sprida gifter, berättar Bodil Liedberg Jönsson.

Deponin i Storskogen, väster om Europaväg 22.

Vilka utmaningar har ni stött på under projektet?

– Miljödomstolsprövningen var en svår fråga. När kommunen fick tillstånd att sanera så överklagades beslutet till Mark- och miljödomstolen. Upphandlingen var även en viktig och svår tröskel att ta sig över. Men nu är vi mitt i genomförandet och det känns väldigt spännande, avslutar Bodil Liedberg Jönsson.

Projektet började 2016 och avslutas 2019, muddringen beräknas vara klar 2018.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

PFAS kan kosta Sverige 50 miljarder kronor per år

Högfluorerade ämnen (PFAS) kan skapa stora kostnader för samhället. På europanivå handlar det om över 50 miljarder euro, varav miljöskador i Sverige beräknas kunna kosta samhället mellan 18 miljoner och 5 miljarder euro (cirka 50 miljarder kronor) på år. Det visar en ny rapport från Nordiska ministerrådet.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Electrolux söker grön finansiering

Nu lanserar vitvarujätten Electrolux ett ramverk för gröna obligationer. Detta för att ta in medel som öronmärks för investeringar som ska bidra till minskad miljöpåverkan från företagets produkter och verksamhet.

Frivilligt regelverk ska öka möjligheterna till skadestånd

Även de som lever i laglöst land och utsätts för brott mot mänskliga rättigheter, ska kunna få hjälp av juridik framöver. Den svenske advokaten Claes Cronstedt och elva andra jurister har föreslagit ett frivilligt regelverk som utgår från New York-konventionen. Den gör att alla kan söka skadestånd från företag i hela världen inför skiljedomstol.