Odlat kött – snart på din tallrik?

Att odla kött i behållare skulle kunna minska köttkonsumtionens miljöpåverkan och de negativa effekterna av djurhållning samtidigt som det skulle kunna möta framtidens köttkonsumtion. Det menar Julie Gold, som forskar om odlat kött på Chalmers. Men i Sverige möter hon inget intresse och hon finansiering för forskningen är obefintlig.

– Många anser att det är science fiction och EU säger att det inte är i linje med unionens etik och värderingar. Men är dagens djurhållning och köttkonsumtion verkligen etisk? Enligt mig går denna utveckling att jämföra med energisektorns satsning på sol-, vind- och vågenergi när det stod klart att oljan inte kommer att räcka för allt framtid, säger Julie Gold.

Odlingen av kött sker genom att stamceller utvecklas till muskelfibrer som sedan växer i behållare där miljön är densamma som i en djurkropp. Enligt Julie Gold skulle odlat kött inte slå ut den traditionella industrin, men vara ett komplement och alternativ till den allt ökande efterfrågan på kött.

Men behöver vi verkligen äta mer kött, undrar en i publiken. Absolut inte, svarar hon men anger den allt ökande befolkningen och den större efterfrågan på mat som det innebär som en viktig faktor och hon frågar hur det ska gå till att föda en befolkning på enbart grödor vilket kräver mycket mark.

– Det är i Sverige som ingen satsar. I Holland och USA finns redan företag och patent. Den första hamburgaren är redan på väg men eftersom den kommer att kosta runt tre miljoner behöver vi storskalig produktion.

Både Staffan Danielsson, rikdsdagsman för Centerpartiet och ledamot i gentekniksnämnden och Miljöpartiets och EU-parlamentarikern Carl Schlyter ser bara fördelar med forskningen.

Hetsigt om GMO

Men när debatten går in på genmodifierade organismer, GMO, höjs rösterna rejält. Olof Olsson, professor vid Lunds universitet, menar att GMO egentligen är en typ av växtförädling, något vi sysslat med under en väldigt lång tid och att det som är naturligt förändras över tid. Enligt honom finns det olika typer av metoder för att skapa variationer hos organismerna och GMO är en av dem. Carl Schlyter hugger dock in och diskussionen går in på vad som är naturligt, vad som är bäst för miljö och klimat och om det finns någon fara med GMO.

Enligt Carl Schlyter visar forskning att GMO påverkar och försämrar den biologiska mångfalden.

– Hellre dyrare ekologisk mat än dyr genmodifierad mat, säger han.

Staffan Danielsson ger sin in i debatten och konstaterar att det stora problemet är att EU blir omsprungna av andra länder när det gäller GMO samtidigt som EU importerar mer och mer genmodifierad mat. Även här kommer diskussionen in på att en växande befolkning år 2050 kommer att innebära helt andra krav på mängden mat globalt. Vad som är naturligt att stoppa i sig förändras över tid och kanske kommer det att krävas helt nya sätt att producera mat om vi ska kunna försörja de nio miljarder människor som kommer att befolka jorden 2050?