nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Naturliga steget
FOTO: Flickr/The Natural Step Canada

Krav på hållbarhetsrapport väcker känslor

Den 1 juli 2016 beräknas lagändringar med krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering träda i kraft. Redan i september förra året klubbade EU:s ministerråd igenom direktivet. Men om det kommer att gälla 100 eller 2 000 svenska företag går inte att säga i dagsläget.

  • Annons 1

Det är knappt ett år bort innan lagändringen om obligatorisk hållbarhetsredovisning för vissa större bolag träder i kraft. Syftet är att öka transparensen och göra det möjligt att ställa olika bolag mot varandra ur hållbarhetsperspektiv.

EU:s redovisningsdirektiv ligger som minimigrund och sedan har medlemsländerna möjlighet att själva gå längre i den nationella lagstiftningen. Exempelvis säger EU-direktivet att alla stora företag av allmänt intresse och med mer än 500 anställda ska omfattas. Vilka bolag som kommer att omfattas i den svenska lagstiftningen är ännu inte klart. Det beror bland annat på att kravet på hållbarhetsrapportering är ett ändringsdirektiv kopplat till det nya redovisningsdirektivet som ännu inte har implementerats i Sverige. Om kravet kommer att gälla 100 eller 2 000 bolag går i dagsläget inte att säga.

Enklare jämföra bolag

Emma Ihre, hållbarhetschef på Mannheimer Swartling, berättar att hållbarhetsrapporteringen ska fokusera på frågorna: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Företagen ska utifrån dessa frågor lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultat av policyn, väsentliga risker förknippade med företagets verksamhet och ännu viktigare – hur riskerna hanteras.

– Det är intressant att man i direktivet skriver icke-finansiell information, när vi vet att miljö och sociala faktorer i allra högsta grad påverkar ekonomin, konstaterar hon.

Det positiva med direktivet, anser Emma Ihre, är att hållbarhetsfrågorna lyfts upp. Det är också positivt att ägare, konsumenter, media och andra organisationer får lättare att bedöma ett företags risker och följa dess utveckling.

– Världen är inte svart eller vit, exempelvis kan de fyra bankerna i Sverige verka likadana men går vi djupare och ser på risker och ägare skiljer de sig åt väldigt mycket. I andra branscher, exempelvis tjänstesektorn, är det mer heterogent, men det blir ändå enklare att jämföra.

Idag rapporterar flera företag enligt Global Reporting Initiative, GRI:s, riktlinjer och enligt Emma Ihre har EU nämnt GRI som ett möjligt format för fortsatt rapportering enligt direktivet, men även här finns inga spikade riktlinjer.

Omdebatterat förslag

Revisorn kommer att ha i uppdrag att kontrollera att en rapport har upprättats men någon oberoende kvalitetsgranskning krävs inte. Den frågan har blivit en vattendelare då många menar att en oberoende granskning är en förutsättning och andra menar att det medför ytterligare kostnader. Generellt har det svenska förslaget mött både ris och ros, berättar Cecilia Björkwall, advokat på Mannheimer Swartling. När lagförslaget gick ut på remiss kom ett 40-tal svar.

– En stor grupp anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående och vill bland annat se en oberoende granskning. Många är positiva till att gruppen av bolag som ska redovisa föreslås utvidgas och Swedwatch och Amnesty anser att även mellanstora och små bolag ska omfattas.

Cecilia Björkwall berättar att flera andra remissinstanser anser att förslaget tvärtom omfattar för många bolag. Fler har också påpekat en bristfällig konsekvensanalys och att kostnadsaspekten för bolagen underskattas. Även definitionen av risk har debatterats. Här har Swedwatch höjt ett finger för att rapporteringen inte bara ska gälla risker kopplade till bolagets lönsamhet, utan också risker för negativ påverkan och brott på mänskliga rättigheter.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4