nr-logo

Tidningen för miljöproffs

William Hogland och Joacim Rosenlund.

Nyckeln till god samverkan

Samverkan är ett ord i tiden, men hur leder det till mervärde? Joacim Rosenlund, doktorand i miljövetenskap och William Hogland, professor i miljöteknik och ekoteknik delar med sig av sina bästa tips.

  • Annons 1

Våren 2014 samlades en rad personer, som på olika sätt arbetade med miljöfrågor, i Kalmar för att diskutera hur man kan arbeta över sektorsgränserna. Ungefär 15 representanter från universitet, kommun, länsstyrelse, företag och industri träffades då på Linnéuniversitetet. Det händer något speciellt när man skapar en sådan dynamisk mötesplats och det är lätt att bli ödmjuk inför det faktum att deltagarna tog sig tid att vara med – det är just det som är samverkan.

Anledning till att samverka sägs oftast vara den enda vägen eller den bästa vägen för att hitta lösningar på något sorts dilemma. Kanske behöver en specifik industri en lösning på en vattenhantering som ännu inte finns eller behöver länsstyrelsen samarbeta med en forskare som har kunskap om liknande vattenhantering. Miljöproblem är ofta gränsöverskridande och i konstant förändring. Ett möjligt sätt att tackla sådana problem är att samverka mellan olika sektorer för att fånga in så många perspektiv och lösningar på problemet som möjligt.

Idén om samverkan mellan forskningen och andra delar av samhället är på intet sätt ny. Kanske har du hört talas om den tredje uppgiften som ju är inskriven i högskolelagen? Denna uppgift innebär helt enkelt att högskolorna och universiteten ska dela med sig av sin kunskap och samverka med det omgivande samhället. Intresset för denna har på senare år ökat från politikersidan och i sin tur därmed för forskningsfinansiärerna. Ofta tar man då upp nya innovationsskapande idéer och teorier såsom triple helix, quadruple helix och innovationssystem. Hur detta ska ske i praktiken när forskarna jobbar nära industrier, företag, kommun eller andra parter är dock mindre utvecklat. Frågan är då om samverkan leder till mervärde i dessa fall? Tidigare forskning visar på vinster men också på en ökad komplexitet när man arbetar över sektorsgränserna. I grunden bör man ha en bra anledning till att samverka och inte samverka för dess egen skull. Har alla aktörer i grunden ett intresse för att exempelvis förbättra det miljöproblem som står i fokus har man en god grund att stå på. Dock ska man vara medveten om att förutom mervärdet som samverkan ger, ser varje individ till att denne får ut något av detta personligen eller för sin organisation. Vidare har vikten av tillit mellan deltagare och förmågan att upprätthålla denna visat sig vara en annan nyckel till framgång. Nobelpristagaren Elinor Ostrom insåg också vikten av tillit och att ha med ett brett spektrum av medverkande för att hitta lösningar på miljöproblem och för att bevara våra gemensamma naturresurser. Ofta finns det ingen enstaka lösning för att få en sådan samverkan att gå smidigt och över huvud taget fungera. Olika målbilder och tidsramar kan sätta käppar i hjulet eller så stämmer inte personkemin. Kanske tycker man att forskarna fokuserar på teoretiska resultat eller tvärtom att industrin endast jobbar med tillämpning. Hur som helst, här kommer några allmänna tips för en god samverkan:

  1. Hitta gemensamma mål tidigt i processen och förmedla också vilka mål din organisation har
  2. Träna på kommunikation genom olika övningar och hitta den rätta/bästa personkemin
  3.  Investera tid i en pågående dialog och tackla de problem som är relaterade till samverkan i sig, fokusera inte bara på miljöproblemet!
  4. Uppmärksamma de olikheter som uppstår mellan samverkansparterna och bygg gradvis upp tilliten
  5.  Bygg upp en samverkan nedifrån-och-upp

Viktigaste av allt är nog ändå att våga ta kontakten med de delar av samhället man kanske inte annars är van att kommunicera med. Slå en signal till professorn, vd:n, miljökämpen eller miljöhandläggaren. Det kan leda till framtida samarbete, nya insikter och kanske i slutändan en bättre miljö. Släpp på spänningarna börja kommunicera och samverka för en grönare framtid för kommande generationer. Är vi så olika? Har vi skilda kulturer? Kommentera med dina erfarenheter!

Joacim Rosenlund, doktorand i miljövetenskap, Linnéuniversitetet

William Hogland, professor i miljöteknik och ekoteknik, Linnéuniversitetet

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Ny handbok visar vägen till nudging

Läsvärt

Det finns en växande trend att använda små ”knuffar” för att puffa människor i den riktning man vill. Det kallas nudging eller beteendeekonomi. Nu kommer en handbok i hur det går till.

Strålsäkerhetsmyndigheten i blåsväder – sköter inte kärnkraftreaktorer som de ska

Riksrevisionen senaste granskning vittnar om brister vid tillsyn av de svenska kärnkraftreaktorerna. Bland annat utför inte Strålsäkerhetsmyndigheten systematiska riskbedömningar vid planering och prioritering av tillsynen.