Ny statistik: Bioekonomi ger inte fler jobb

– Det är en starkt rationaliserad sektor som omfattar 332 000 personer på arbetsmarknaden. Vi ser att den har minskat med 3,1 procent mellan 2011 och 2016. Automatiseringen går snabbare än i andra branscher och förädlingsvärdet per sysselsatt ökar hela tiden. Man kan inte förlita sig på att den industriella delen av bioekonomin kommer att erbjuda jättemycket nya jobb, säger Dag Hallén, strateg på avdelningen för regional tillväxt på Region Värmland.

Bioekonomi i siffror region för region

Han presenterade den nya statistiken, som gör det möjligt att plocka ut siffror region för region och näringsgren för näringsgren, vid ett frukostmöte i Stockholm idag. Statistiken är beställd av samarbetsprojektet Bioekonomi – regioner i samverkan.

Bioekonomi anses vara en framtidsbransch. Till exempel beräknar EU att det kan skapas en miljon nya jobb inom området i EU till år 2030. Det framgår av EU:s bioekonomistrategi som lanserades i höstas.

Att satsningar på bioekonomi kommer landsbygden till del styrks av statistiken. De län som har mest bioekonomi relativt sett är Värmland, Kalmar, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Men om det leder till jobb verkar mer oklart.

– Det är den bistra sanningen, säger Dag Hallén.

Tillväxt kombinerad med minskade koldioxidutsläpp

Däremot ser bioekonomin ut att vara en framgångssaga när det gäller förhållandet mellan tillväxt och koldioxidutsläpp.

– När förädlingsvärdet ökar minskar utsläppen av växthusgaser. Det är en ganska stark trend ända från 2008, och kanske tidigare också. Under perioden har förädlingsvärdet ökat med 12 procent i snitt över landet och samtidigt har utsläppen minskat med över 13 procent, säger Dag Hallén.

Han konstaterar att eftersom mycket av produktionen exporteras kan klimatnyttan inte tillgodoräknas här i Sverige.

– Vi exporterar klimatnytta som kan tillgodoräknas i andra länder.

En ytterligare faktor – de fossila bränslen som ersätts med biobränslen – finns inte med i statistiken. SCB hoppas nu kunna utveckla den.

– Nu har vi använt samma variabler på regional nivå som nationell nivå, där finns möjlighet att utveckla statistiken för att bättre fånga de regionala skillnaderna. Vi skulle också gärna titta på drivkrafterna – vem står för efterfrågan? säger Susanna Roth, SCB.

Statistiken kan utvecklas

Fyra branscher anses vara till 100 procent bioekonomi, men för övriga branscher finns ett procenttal som anger hur stor del av branschens förädlingsvärde som antas höra till bioekonomin. Det kan handla om ett fåtal procent, som till exempel för restaurang- och hotellnäringen. I den nuvarande statistiken antas alltså denna andel vara samma över hela landet, medan det i verkligheten finns skillnader mellan olika regioner.

Statistiken visar också att två branscher minskar: jordbruk och trycksaker. Däremot ökar papper och massa. En stor osäkerhet i materialet är byggsektorns betydelse. Den uppskattas stå för 15 procent av bioekonomis förädlingsvärde på nationell nivå, men det är osäkert hur stor del av byggsektorn som verkligen kan räknas som bioekonomi.

Statistiken kommer att publiceras på webben i form av ett verktyg där vem som helst kan gå in och titta närmare på bioekonomin på regional nivå.

Läs mer: EU satsar 100 miljoner euro på bioekonomi