Ny konvention om kvicksilver

Under förra veckan träffades delegater från 150 länder till det femte och avslutande mötet i förhandlingarna om kvicksilver som har skett inom ramen för FN:s miljöprogram Unep. Kvicksilver utgör ett hot mot både människa och miljö då metallen inte bryts ned och kan spridas över långa avstånd.

Nu har förhandlingarna resulterat i en konventionstext som skrivs under i japanska Minamata i oktober. På 50-talet upptäckte man att invånare i Minamata förgiftats av fisk som innehållit kvicksilver, vilket orsakade neurologiska sjukdomar.

– Jag är nöjd med att den nya kvicksilverkonventionen kommer att omfatta kvicksilvers hela livscykel, från primär gruvbrytning till avfall och slutförvar. Vi kommer att kunna arbeta globalt med att minska tillförsel av kvicksilver, dess användning i produkter och processer och dess spridning via bland annat luft och vi kommer inom ramen för konventionen att ta fram bindande krav för en säker avfallshantering. Det är en stor framgång för EU:s förhandlare och världens befolkning och för miljön, säger miljöminister Lena Ek.

Överenskommelsen reglerar användningen av kvicksilver i både produkter och i industriella processer, genom begränsningar och förbud som i de flesta fall kommer att gälla från 2020. Konventionen omfattar även åtgärder för att minska utsläppen från kolkraftverk. Även utsläpp från småskalig guldutvinning, en stor källa till kvicksilverföroreningar i fattigare delar av världen, omfattas. Även tillgång och handel med kvicksilver, inklusive ett förbud av primär gruvbrytning omfattas.

Sverige drev frågan om att förbjuda dentalt amalgam men fick inget stöd. Amalagamet omfattas dock genom krav på att fasa ned användningen. Lena Ek säger sig velat komma längre på delar av avtalet, bland annat punkten om amalgam.