nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Nordiska rådet: Stoppa mikroplast i kosmetik

Att tillsätta mikroplast i kosmetik är ren galenskap. Det konstaterar Nordiska rådets hållbarhetsutskott, som vill se ett totalstopp för mikroplast som ingrediens i kosmetik.

  • Annons 1

Uppskattningsvis åtta miljoner ton plastavfall läcker ut i havet varje år. Med nuvarande utveckling skulle den globala mängden plast i havet nästan fördubblas till 250 miljoner ton fram till 2025. 

Nordiska ministerrådet har under de senaste åren genomfört flera omfattande utredningar om plastavfall och i dagarna möts deras hållbarhetsutskott på Vestmannaöarna i Island. Ett område där de vill se plaststopp är inom kosmetik.

– Om industrin inte själv tar initiativ till att stoppa mikroplast i kosmetik måste lagstiftningen sätta ned foten. Helst skulle detta ske på EU-nivå, men om det inte låter sig göras så måste de nordiska länderna visa vägen, säger Hanna Kosonen (C), ordförande för Nordiska rådets hållbarhetsutskott.

I början av året lämnade svenska Kemikalieinspektionen en rapport till regeringen med förslag på hur förekomsten av mikroplaster ska kunna begränsas i kosmetika. Ett av dem är att mikroplaster i kosmetiska produkter som kan sköljas av bör förbjudas i Sverige.

 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Så mår våra hav

I Ocean State Report behandlas tillståndet i våra hav. Åttio forskare ligger bakom rapporten som framöver ska komma en gång per år.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Snabbguide för rätt plastval

Jobbar du med förpackningar? Nu lanserar Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ett verktyg för att stötta branschen att välja plaster som är enkla att återvinna.

En miljon elbilar kan rädda klimatet

Debatt

En miljon elbilar kan i rätt kombination med andra satsningar räcka för att skapa en helt fossilfri fordonsflotta. Vi bör göra elbilarna självkörande och dela dem via bildelningstjänster. Tillsammans med ökad kollektivtrafik, cykling och förnybar el skulle detta dessutom kunna bli billigare för samhället än dagens system, skriver Henrik Ny, universitetslektor vid Blekinge Tekniska Högskola.