nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Miljöminister då och nu

1989 var Birgitta Dahl miljö- och energiminister. Idag innehar Andreas Carlgren posten som miljöminister. Men trots att 20 år har förflutit är det att ena länder i miljöfrågor som innebär den största utmaningen då som nu.

  • Annons 1

Birgitta Dahl – miljö- och energiminister 1989, idag ordförande i UNICEF Sverige: Vilken var den största miljöfrågan under din tid som miljö- och energiminister?

– 1987 inrättades Miljö- och energidepartementet för att samordna hela regeringens miljöpolitik. Detta ledde till en totalomställning av miljöpolitiken – att all verksamhet och produktion skulle vara ren och resurshållande från början. Sverige var också pionjär på freonområdet och vi drev igenom förbudet mot freoner, vissa kemikalier och gifter. Arbetet för att utforma en sammanhållen och sträng miljöbalk inleddes också.

Vilka frågor var dina största utmaningar?

– Jag var med och inledde förhandlingarna inför Riokonferensen, vi förde då upp klimatfrågan på dagordningen och drev frågan om utsläppsminskningar. Vi ville få till hårdare krav för att minska utsläppen i en snabbare takt, men lyckades ej. Många i Sverige var motståndare till de strängare miljökraven och kärnkraftsavvecklingen. De gjorde allt för att blockera den förändring som beslutades i riksdag och regering och lyckades förhindra att det skapandes marknader för alternativ energi. Ännu hårdare var motståndet från bilindustrin. Jag försökte få bilindustrin med på en gemensam internationell aktion för miljövänlig teknik, men de sa absolut nej.

Vad känner du när du tittar tillbaka på miljöpolitiken under de 20 år som gått?

– Inom många områden har utvecklingen gått långsamt och jag tror att det är därför som stora ekonomier som Kina och Brasilien upprepat alla de problem som andra industriländer upplevt när de växer ekonomiskt. Hade vi satsat på dessa frågor för 20 år sedan hade dessa länder kunna växa hållbart. Hade dessutom bilindustrin ställt om sin produktionen hade de stått väl rustade idag.

Vad anser du att Sverige hade för roll i den internationella miljöpolitiken?

Sverige var väldigt pådrivande i miljöfrågan men det var inte många länder som förstod eller hade intresse av den. Men mest synd är det att vi mött motstånd inom landet av bland annat industrin och politiker.

Vad har du förhoppningar inför klimatmötet i Köpenhamn?

– Det krävs en starkare politisk ledning både från FN och från ledare för stora länder. Inför Köpenhamn hoppas jag på kraftfulla ansträngningar bland annat inom transport- och energisektorn.

Andreas Carlgren, miljöminister 2009: Vilken är den största frågan för miljödepartementet inför Sveriges ordförandeskap?

– Ser man på ordförandeskapet som helhet så är det klart att miljöfrågor får en mycket och ovanligt stor roll. Klimat är den dominerande frågan då det handlar om att nå en hög och stark överenskommelse i Köpenhamn. Men Östersjöregionen och marin biologi, biologisk mångfald och ekoeffektiv ekonomi är också stora frågor.

Vilka frågor innebär störst utmaningar?

– Klimatfrågan innebär stora globala utmaningar. Industriländerna måste ta ledningen och göra tillräckligt stora utsläppsminskningar. Att komma till Washington idag jämfört med för ett halvår sedan är mentalt som att komma till en annan värld. Men vi förväntar oss mer av den nya administrationen. Vi får inte heller underskatta motstånd och vi måste inse att det är en stor utmaning att ena EU. Ett antal stater är tveksamma till att höja EUs insatser från att minska utsläppen med 20 procent till 30 procent fram till 2020. Vi måste sen övertyga utvecklingsländerna att minska sina utsläpp och då särskilt de växande länderna.

Vad kommer att hända inom miljö- och klimatpolitiken under Sveriges ordförandeskap?

– I juni presenteras en strategi för Östersjöregionen som är tänkt att bli ett pilotområde och gå före med åtgärder och ekonomiska medel. Vi räknar med att strategin ska leda till slutsatser i EU-rådet i oktober och slutsatser i miljörådet i december.

Inom området biologisk mångfald finns det en låg medvetenhet bland politiker och man ser inte vidden om hot mot ekonomisk- och samhällsutveckling. Det är fråga vi ska lyfta fram som förhoppningsvis ska leda till att EU förbereder målen för ett nytt globalt avtal.

Vi vill också visa hur klimatutmaningen förenas med stärkt ekonomi och konkurrenskraft och lägga grunden för en nya europeisk agenda där man visar på möjligheter för jobb och tillväxt inom bland annat energieffektivisering och miljövänlig teknik. Det kommer att behövas en europeisk modell som bygger på ekoeffektiv ekonomi då vi gör en satsning inom olika delar av EUs politikområden.

Inför klimatmötet i Köpenhamn har vi ett förberedande möte i Åre i juli. Under två veckor i oktober ska EU formulera sina viktiga mandat inför Köpenhamn.

Vad anser ni om Sveriges roll i den internationella miljö- och klimatpolitiken?

– Det finns en oro och en ovilja att det blir för dyrt att höja EUs insatser, men det anser inte Sverige som har en egen plan att minska utsläppen med 40 procent till 2020. Man måste sluta titta och peka på andra och göra saker själv, vilket också innebär fördelar ur ekonomisk synpunkt då man hittar möjligheter nya jobb. Det finns ingen tvekan från Sveriges sida.

Vilka förhoppningar har Sverige på klimatmötet i Köpenhamn?

– Att det ska bli ett kraftfullt avtal, då det är en minskning av den globala utsläppsmängden som helhet som gör att vi kan rädda klimatet. Vi behöver en stark överenskommelse, det finns ingen plan B.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4