Miljömärkningar utmaning för de små

CSR Systemet med miljömärkning gynnar de stora varumärkena som redan har en omfattande försäljning, men det är tuffare för småföretagen som vill sätta en miljöetikett på sina produkter, skriver Marie Trogen.

Miljömärkningar utmaning för de små

Man kan köpa allt för pengar och miljömärkningar är inget undantag. En svan, en falk eller en blomma? Det kan öka din försäljning och ge dig nya affärer. Syftet är i grunden gott, men idag liknar det mer en bra affärsidé som genererar mycket pengar till de organisationer som delar ut symbolerna. I slutändan finns kunden som får betala ett högre pris för de miljömärkta produkterna.

För en liten företagare innebär en miljömärkning med exempelvis Svanen en stor ekonomisk investering. Först ska du betala en ansökningsavgift och sedan en årlig avgift grundad på försäljningen för din produkt. Även om du inte säljer någonting av produkten så debiteras en minimiavgift. Sedan tillkommer tillägg för personligt besök hos producenten, som kan finnas över hela världen. Vill du lägga till fler produkter så debiteras du för det. När kriterierna för din produkt revideras, så kommer du att faktureras en avgift för omprövning.

Det här systemet gynnar naturligtvis de stora märkena som redan har en omfattande försäljning. Mindre företag och små varumärken får svårt att konkurrera. Vilket gör att utbudet minskar och nya miljövänliga produkter får svårt att nå ut.

Sedan är frågan vilken symbol du ska välja? Vi får ofta frågan ”Har ni någon miljömärkning?” av våra kunder. Vilken vi sedan har verkar ha mindre betydelse. Ändå skiljer sig de olika miljömärkningarnas kriterier åt, och även inom respektive miljömärke är det olika kriterier för olika typer av produkter. Vi som arbetar med producenter från andra delar av världen kommer i kontakt med miljömärkningar som inte finns i Sverige, men som är ganska vanliga i andra delar av världen. Nu när vi inom Europa ska närma oss varandra när det gäller klassificering av kemiska produkter, Reach, tycker jag att det känns konstigt med en miljöklassning som bara gäller i Sverige eller i de nordiska länderna. Jag gissar att det är därför som Miljömärkning Sverige även har tagit in EU-blomman. Men då är vi där igen med ännu en symbol, dessutom från samma organisation!

Visst förstår jag att det kostar pengar att certifiera produkterna, att göra besök hos producenten och så vidare. Men jag vänder mig mot att det faktiskt inte finns någon opartiskhet i frågan. Konsumenten vilseleds i sin iver att minska miljöbelastningen. Det skulle vara mer trovärdigt om det skedde en uppsökande verksamhet där miljövänliga produkter listas och rangordnas enligt en oberoende granskning. Att det finns pengar, stora pengar, att tjäna för företagen som utför miljömärkningen gör att det blir mindre trovärdigt.

Vad ska man göra då? Hur ska inköpare och konsumenter kunna rådas i sina inköp? Jag menar att man kan komma långt med utbildning och kunskap. Du hittar mycket information om en produkt på säkerhetsdatabladet, och än mer nu när vi går över till Reach. Mycket information och kunskap finns redan samlat hos Kemikalieinspektionen. Det är där du registrerar alla nya produkter och det är kanske här vi ska satsa de statliga pengarna. Idealet vore väl om produkter fick någon slags miljöklassning när de registreras.

När det gäller den enskilde konsumenten så är en framtidsvision att du kan scanna in streckkoden med din mobil och få upp all information om produkten och producenten innan du gör ditt inköp. Först då har vi en miljömärkning värd namnet!

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.