nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Miljöinspektörer behöver bättre utbildning

En miljöinspektörs arbete är komplext och bedömningsgrunderna är inte alltid självklara. En ny rapport tar reda på hur miljö- och hälsoskyddsinspektörer resonerar när de gör sina bedömningar.

  • Annons 1

Hur tänker en inspektör? Den frågan ställer sig forskaren Lena Edlund i en ny rapport från Naturvårdsverket. Syftet är fördjupa förståelsen om hur professionella bedömningar görs.

Trots att inspektörernas bedömningar ligger till grund för myndighetsbeslut är bedömningsdimensionerna inte alltid självklara, menar författaren. Två svåra bedömningsdimensioner är rättssäkerhet och rimlighetsbedömningar. Ingen av dem har en självklar lösning.

Två angreppsätt

Man kan också se att miljöinspektörer formar sig i två grupper när det gäller vilket angreppsätt man har i sitt arbete. Den ena gruppen utgår ifrån principer och värderingar för vad som är viktigt i arbetet och använder bedömningsdimensionerna utifrån det perspektivet. Den andra gruppen utgår ifrån vad som är nödvändigt att göra för att nå målet. De olika perspektiven kan leda till olika bedömningar.

Se över utbildningen

En av författarens slutsatser är att utbildningen till inspektör behöver ses över för att kunna utgöra en stabil grund för de blivande inspektörerna. Idag finns det flera olika vägar att gå för att bli inspektör. Det gör att somliga har med sig en tunn kompetens på det juridiska området, både när det handlar om miljölagstiftning och om förvaltningslagen.

16 inspektörer i 7 kommuner har intervjuats i i studien. Hälften av intervjupersonerna kom från kommuner med färre än 10 000 invånare. Rapporten ska användas som underlag i Naturvårdsverkets fortsatta arbete med tillsynsvägledning och utvecklingen av tillsyn.

Här hittar du rapporten

 

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.