Miljödiplomeringsmodell med framgång

Miljödiplomering är något som dragits igång av många kommuner som en ”certifiering light”, ett enklare och billigare sätt att komma igång med miljöarbetet. Många kommuner har sin egen miljödipleringsmetod. Vad är det då som gjort just Göteborgs metod så framgångsrik?

– Jag tror att det beror på att den är enklare än ISO 14 001 och Emas att tillämpa vad gäller dokumentationen, samtidigt som den trots det innehåller ett miljöledningssystem som ligger nära huvudelementen i dessa standarder. Dessutom är den väl anpassad till små och medelstora företag, eftersom kostnaden per anställd hamnar inom rimliga nivåer för dem, säger Peer-Erik Carlsson, miljöinspektör på Göteborgs miljöförvaltning.

Diger checklista

Checklistan på diplomeringskrav är ändå diger, då diplomeringsmodellen har använts sedan 1995 och kraven har skärpts och kompletterats årligen sedan dess. Den omfattar självklara saker som upprättande av miljöpolicy, miljömål och miljöplan; att verksamheten ska uppfylla gällande lagkrav på miljö- och hälsoskyddsområdet och att hela personalen ska genomgå grundläggande miljöutbildning. Men dessutom ingår krav på att marknadsföringen ska lyfta fram miljöanpassade produkter och att onödiga engångsartiklar ska undvikas i verksamheten.

– Diplomeringen är ett första steg på vägen mot ett ISO 14 001-system. Den största delen av prutandet på kraven jämfört med ISO eller Emas gäller dokumentationen, som ofta upplevs som tung vid certifiering i dessa system.

Även kommunala förvaltningar kan miljödiplomera sig. Då måste checklistan ofta anpassas till verksamheten.

– När vi arbetar med skolor har vi till exempel lagt till lämpliga miljöexempel som personal och elever får fylla i. Den handlar om hur och om miljöfrågor tas upp i undervisningen, säger Peer-Erik Carlsson.

För att få behålla diplomet måste diplomanden genomgå årliga revisioner.

Diplomeringskonceptet urvattnas?

Det finns en utbredd oro för att det stora antalet diplomeringsvarianter ska urvattna tilltron till diplomeringskonceptet som sådant. Peer-Erik Carlsson är inte särskilt oroad av detta.

– Vi har tagit upp detta vid diskussioner i vårt nätverk, och det är klart att det vore bra om det fanns någon nationell standard för miljödiplomering. Problemet vi stöter på är att folk i andra kommuner har sina egna system och är fast i ett visst tänkande, vilket gör att de inte vill anamma ett annat system.

Statligt initiativ inte lämlipt

Ett statligt initiativ till en nationell miljödiplomering framstår mer och mer som den enda vägen till enhetlig miljödiplomering för hela Sverige. Men han tror ändå inte att lagstiftning vore en bra väg att gå.

– Om statliga myndigheter ska blandas in finns en risk att man kan få smällar på fingrarna från dem. När friheten försvinner kommer inte företagen tycka att det är lika roligt att arbeta med miljön, tror Peer-Erik Carlsson.

Göteborgs miljöförvaltning har bildat ett nätverk med de kommuner som använder Göteborgsmetoden. Medlemmar är 13 kommuner i Göteborgsregionen, samt bland annat Umeå, Sundsvall, Jönköping, Malmö, Växjö och Lund. Förutom att de inbjuds till träffar och diskussionerna får de även fritt använda det gemensamma arbetsmaterialet och logotypen ”miljödiplomerad”.