Miljöcheferna måste ta socialt ansvar

En undersökning publicerad av Svensk Handel i fjol visar att konsumenterna vill att företagen tar sitt ansvar både när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Samma bild ger den undersökning som Unionen lät utföra för något år sedan bland allmänheten.

Svaret från svenska folket var tydligt: Arbetsvillkor rankas till och med högre än miljöfrågor i synen på företagens ansvar. Trots det fortsätter många företag att främst prioritera miljöfrågorna i sitt CSR-arbete.

Kostnadsbesparingarna är uppenbara

En förklaring är att kostnadsbesparingarna är uppenbara och konkreta. Minskad energiförbrukning, resursåtgång, minskade transporter ger uppenbara kostnadsfördelar. Däremot har företagen svårare att inse att strejker och låg produktivitet bland anställda på grund av dåliga arbetsvillkor också kostar, inte minst i leverantörsledet.

Flera undersökningar av hur de svenska företagen bedriver sitt CSR-arbete och kommunicerar det i hållbarhetsredovisningen pekar på att det sociala området ligger efter.

Arbetsförhållanden släpar efter miljö

En tydlig återspegling av hur det faktiskt ser ut i det praktiska arbetet. Hållbart värdeskapande bland de 100 största börsföretagen 2011 visade att områdena mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden släpar efter miljö, arbetsmiljö, affärsetik och antikorruption i företagens CSR-arbete.

När Unionen granskade närmare 80 svenska börsföretag som arbetar med CSR visade det sig att några av de granskade företagen inte hade kollektivavtal för sina anställda i Sverige. Generellt är arbetsvillkoren bättre i företag med kollektiva avtal, varför avtal kan ses som en viktig indikator på schyssta arbetsvillkor.

Miljöarbetet går före det sociala

Dessa fakta pekar tydligt på att miljöarbetet har större tyngd än de sociala frågorna i svenska företag. Miljöfrågorna är viktiga, men det sociala området måste i större utsträckning prioriteras och få mer resurser i företagens CSR-arbete. Unionen vet av erfarenhet från internationellt fackligt arbete att de allra sämsta arbetsförhållanden och störst risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna finns i företagens leverantörskedjor. Det är också inom detta område företagen är minst transparenta avseende hållbarhetsarbetet.

Checklista för schyssta arbetsvillkor

Så alla ni som på ett föredömligt sätt tar ert miljöansvar, se också till att ha schyssta arbetsvillkor i verksamheten och leverantörskedjan. Säkerställ att ni inte bryter mot mänskliga rättigheter. Detta kan ni göra genom att:

• Se till att det finns kollektivavtal i den svenska verksamheten och hos leverantörer.

• Införa uppförandekoder baserade på ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag för egen verksamhet, i leverantörskedjan och för andra affärspartners.

• Genomföra sociala revisioner för att säkerställa att koden efterlevs. Det räcker inte med självskattning om det finns stor risk för överträdelser. Revisionerna bör genomföras där det är störst risk för brott mot mänskliga rättigheter, inte störst affärsrisk.

• De sociala revisionerna innefattar intervjuer med anställda. Det kan vara det enda sättet att komma till tals och påtala missförhållanden och brott mot mänskliga rättigheter, för exempelvis anställda hos leverantörer i låglöneländer.