Miljöchefen röstar blått

Moderaterna 39%

Miljöpartiet 20%

Socialdemokraterna 16%

Annat 15%

Centerpartiet 6%

Vänsterpartiet 2%

Folkpartiet 2%

Röstar blankt 1%

//Ruta// Miljöchefens toppkandidater till miljöministerposten

1. Ingen åsikt / ej bestämt sig ännu – 46 personer

2. Maria Wetterstrand, Miljöpartiet – 32 personer

3. Andreas Carlgren, Centerpartiet – 9 personer

14 personer valde att inte svara på frågan.

//Ruta// Fakta om undersökningen

Miljö & Utveckling frågade 101 miljöchefer i olika branscher vad de kommer att rösta på för parti i höstens val samt vem de helst vill se som miljöminister den kommande mandatperioden. Undersökningen gjordes i form av en telefonenkät i juni 2010 och är inte statistiskt säkerställd.

//Text// Miljöfrågan sval i valdebatten

Hur stor är egentligen miljöfrågan i detta val? Varför röstar miljöchefen blått men vill samtidigt se Maria Weterstrand som miljöminister? Och är det verkligen så stor skillnad på partiernas politik när det kommer till miljö- och klimatfrågan? M&U har tagit tempen på årets val.

Moderaterna har under sina fyra år vid makten varit ordförandeland i EU, sett världens politiker slita sitt hår under klimatmötet i Köpenhamn, tagit över stafettpinnen som ordförandeland i Östersjösamarbetet Helcom, samt försökt hjälpa Sverige på fötter under det som har kallats en av världens djupaste lågkonjunkturer. Men söndagen den 19 september är det dags. Det är då det är upp till väljarna att avgöra om de klarat sig tillräckligt bra på regeringsstolen och får förnyat förtroende, eller om det blir maktskifte.

Att miljö- och klimatfrågan seglat upp i politikens toppskikt de senaste fyra åren råder ingen tvekan. Klimatförändringar och hållbar utveckling har blivit vedertagna begrepp både i Sverige och globalt. Men hur stor roll spelar egentligen frågan när man står framför valurnan? I mitten av juni presenterade Dagens Nyheter och Synovate en undersökning om de viktigaste valfrågorna. Det visade sig att de traditionella frågorna som jobb, vård och skola är i topp, precis som de var för fyra år sedan. Först efter det kommer miljöfrågan, även den på samma placering som inför förra valet.

– Miljöfrågan är uppenbart inte särskilt stor i denna valrörelse hittills, vilket är förvånande. Dock är den inte helt död, men om man jämför med förra sommaren då miljö dominerande på exempelvis Almedalen, har det svalnat rejält i den politiska debatten, säger Björn-Ola Linnér, professor på Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, som menar att det kan ses både positivt och negativt.

Det positiva är att frågan redan har fått så stor genomslagskraft i politiken och att partierna inte vinner något på att profilera sig just på miljö eftersom de ändå associaseras med det.

– Det råder politisk konsensus om att det är en viktig fråga. Dock ligger den politiska sprängkraften i vilken miljöpolitik partierna vill driva och hur problemen ska lösas, exempelvis när det gäller koldioxidtak och huruvida marknaden ska styra utvecklingen. Det saknar jag i miljödebatten.

Att miljö och klimat får stå i skymundan anser även Annica Kronsell, universitetslektor i miljöpolitik vid Lunds universitet, som inte heller tycker att Miljöpartiet har lyft frågan särskilt mycket.

– Plånboksfrågorna är de stora frågorna, säger hon.

Att Miljöpartiet i början av valrörelsen inte lyfte frågan till höga höjder tror Björn-Ola Linnér beror på en medveten strategi då de redan har stort förtroende på den punkten och vill lyfta andra områden.

Svår att greppa

Annica Kronsell menar att miljöfrågan, och då särskilt klimatet, har uppmärksammats mycket på sistone, men att debatten är smal och koncentrerad på Sverige. Att frågan är bred och svår att greppa tror hon är en anledning till att den inte får så stor plats.

– De miljö- och klimatproblem vi brottas med idag är inte så lätta att konkretisera i valdebatten. Det är mer konkret att prata om pensionärerna ska få 550 kronor mer eller mindre och då blir debatten mer ekonomiskt inriktad, förklarar hon.

Ytterligare en anledning kan vara att alla partier vill göra något åt klimatet, vilket tar udden från polemiken.

– Det är två stora allianser mot varandra som när man bryter ned dem på partinivå har olika ståndpunkter i grunden. Men eftersom de ska stå enade blir det utslätat i valrörelsen. En effekt kan bli att man inte går så hårt ut med sina åsikter för samarbetets skull.

Wetterstrand som miljöminister

I Miljö & Utvecklings undersökning om hur miljöchefen kommer att rösta i valet är det Moderaterna som får flest röster, 39 procent. Efter det följer Miljöpartiet på 20 procent och därefter Socialdemokraterna på 16 procent. Moderaternas resultat anser både Björn-Ola Linnér och Annica Kronsell speglar det ungefärliga genomsnittet som opinionsundersökningar visat. Och att Miljöpartiet får ungefär dubbelt så många röster jämfört med riksgenomsnittet tror Björn-Ola Linnér kan påverkas av att miljöchefer är akademiker och övre medelklass där partiet har ett större stöd.

Vissa av de som har tänkt rösta på Centerpartiet och Moderaterna anser att nuvarande miljöminister Andreas Carlgren har skött sig bra. Men många vill se Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet, som miljöminister. Även de som röstar blått.

Annica Kronsell tror att detta beror på Maria Wetterstrand som person.

– Hon är karismatisk och framställs som en insiktsfull person med ledaregenskaper. Dessutom är Miljöpartiet inte radikalt grönt utan jag tror att miljöcheferna kan uppfatta att partiets budskap inte skiljer sig allt för mycket från moderat politik.

Även Björn-Ola Linnér är inne på samma spår.

– Det har pratats en del om blocköverskridande samarbeten om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Då tror jag många kan tänka sig henne som miljöminister.