nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Miljöbokslut underlättar nya beslut

Falu kommun använder sin miljöredovisning som en uppföljning av kommunfullmäktiges miljöbeslut och som underlag för nya beslut. Resultatet har blivit mer konkreta diskussioner om miljöfrågor i fullmäktige.

  • Annons 1

Falu kommun började med sin miljöredovisning 1992, som en av de första kommunerna i landet. Orsaken var att fullmäktige samma år tog beslut om ett miljöprogram. För att det inte bara skulle bli liggande behövdes ett uppföljningsdokument. Kommunen började då med ett miljöbokslut, som består av två delar. Den ena följer upp de mål fullmäktige satt upp för kommunen som geografiskt område, till exempel för hur mycket avfall som ska läggas på deponi. I den andra delen av redovisingen tar man upp de olika miljöåtgärder som kommunens institutioner ålagts att utföra och bockar av de institutioner som gjort vad de ska.

– Så har bokslutet sett ut ända från början, men successivt har vi utvecklat det och tagit med miljömål från till exempel energiplanen och avfallsplanen. Kriteriet är att målen är uppföljningsbara i siffror, säger miljöchefen Kristina Harsbo.

Nyckeltal för miljö

I sitt miljöbokslut använder Falu kommun nyckeltal i form av diagram för att se hur utvecklingen går framåt.

– Vi har utarbetat egna jämförelsetal, men också sneglat på Svenska Kommunförbundets gröna nyckeltal och ska nog plocka upp en del av dem, säger Kristina Harsbo.

Målgruppen för miljöredovisningen är framför allt fullmäktige. Redovisningen är tänkt att användas som underlag för diskussioner och beslut.

– Det är lättare för politikerna att ha konkreta diskussioner om miljömålen när de använder bokslutet, konstaterar Kristina Harsbo. Men på senare tid har vi märkt att intresset för redovisningen svalnat något hos dem. Vi tror därför att redovisningen kan behöva förnyas.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.