Vi människor är komplexa varelser. Bara en sådan enkel sak som att ta bilen till jobbet handlar för oss om så mycket mer än att förflytta sig från hemmet till arbetsplatsen.
Förutom att vi slipper passa tidtabeller för tåg, bussar och tunnelbanor, kanske vi kan köra hela vägen från dörr till dörr och sparar dessutom dyrbara morgon- och kvällsminuter.
Det är ganska konkreta argument för att åka bil istället för att hoppa på något av de kollektiva alternativen. Till dem måste vi också lägga de helt subjektiva upplevelserna av vad som är gott och ger tillfredsställelse i livet. Det visar bland annat forskning från Handelshögskolan i Göteborg, Centrum för konsumtionsvetenskap och forskningsprogrammet Bilens sociala och ekonomiska betydelse.
Status och nöje
De människor som tillfrågades om varför de kör bil uppgav också att de tycker att själva bilkörningen är ett nöje och det ger högre status att färdas i en bil än att åka tillsammans med andra på en buss eller ett tåg.
Cecilia Bergstad, lektor i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, är en av de som forskat om bilens psykologiska betydelse. Förutom en känsla av frihet och självbestämmande ger bilen också en identitet, enligt henne. Hur man reser hänger ihop med vem man vill vara och för män är det extra viktigt.
I västvärlden har bilismen blivit så utbredd att många ser det som ett ideal att ha bil. Bilförsäljning och bilåkande fortsätter att öka för nästan varje år, enligt Sveriges officiella statistik. Enligt klimatforskarna skulle vi behöva minska användningen av bilen kraftigt för att få ned bland annat koldioxidutsläppen och ge plats för fler människor i städerna.
Svårt ändra resvana
”Det är svårt att tänka nytt och göra nytt – och vara normbrytande. Vad andra tycker och gör spelar roll”, konstaterar Cecilia Bergstad.
Därför är det svårt att bara försöka använda miljöargument för att övertyga människor om att de behöver ändra sina resvanor och lämna bilen, när de till exempel åker till och från jobbet eller för att handla mat. Hittills har utsläppen från privatbilismen främst försökt begränsas med nya drivmedel och mer bränslesnåla fordon. Människor gör hellre förändringar med bilen än ger upp den bilburna livsstilen. Därför anser forskarna att lagar och ekonomiska styrmedel behövs för att förändra våra beteeenden.
Men idealen i Sverige har börjat ändra sig av sig själva. Till exempel har bilpooler funnits länge, men nu är de fler än någonsin, och självkörande bilar i kollektivtrafikens tjänst finns precis bakom hörnet.
Att dela, är något som börjar bli hippt – och kanske är delningsekonomin en frivillig väg till ett ändrat beteende som varken är tråkigare, mindre bekvämt eller en belastning för den sociala statusen.