nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Reborn är det hittills största projektet i sitt slag i Sverige.

Mångmiljonsatsning på restaurering av älvar i norr

Nu genomförs det geografiskt största naturvårdsprojektet i Sveriges historia. 200 kilometer vattendrag i Västerbotten och Norrbotten ska återställas för att säkra den biologiska mångfalden.

  • Annons 1

Naturvårdsprojektet ”Reborn” beräknas vara klart år 2021 och får en nota på 124 miljoner kronor, varav EU står för 60 procent av kostnaderna. Arbetet går ut på att återställa Norrlands älvar till den tiden innan de anpassades för att transportera timmer på.

– ReBorn är det geografiskt största naturvårdsprojektet och det största LIFE-projektet i Sverige någonsin. Åtgärderna är ett viktigt steg på vägen att nå flera miljömål, till exempel levande sjöar och vattendrag. De är också viktiga i arbetet med att bevara hotade arter som flodpärlmussla och utter samt att de kan stärka bestånden av vildlax, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, som står för över 40 miljoner av projektets kostnad.

Gynnar hotade arter

Myndigheterna i Västerbotten och Norrbotten kommer under fem år arbeta med att återställa Lödgeälven, Åbyälven, Byskeälven, Piteälven, Råneälven och Kalixälven som ingår i det europeiska Natura-2000 nätverket. Sammanlagt räknar man med att skapa minst 2300 nya lekbottnar för fisk och återställa en naturlig livsmiljö för arter som lax, öring och flodpärlmussla.

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Ny handbok visar vägen till nudging

Läsvärt

Det finns en växande trend att använda små ”knuffar” för att puffa människor i den riktning man vill. Det kallas nudging eller beteendeekonomi. Nu kommer en handbok i hur det går till.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Strålsäkerhetsmyndigheten i blåsväder – sköter inte kärnkraftreaktorer som de ska

Riksrevisionen senaste granskning vittnar om brister vid tillsyn av de svenska kärnkraftreaktorerna. Bland annat utför inte Strålsäkerhetsmyndigheten systematiska riskbedömningar vid planering och prioritering av tillsynen.