Målstyrning – inger hopp

– Det blir en ny affärsmodell som hela branscher börjar upptäcka. Den sorts arbete som SSAB bedriver till exempel, handlar inte bara om att minska koldioxidutsläppen lite grann utan att minska dem radikalt. De långsiktiga målen är något som jag uppfattar som nytt och hoppingivande, säger Göran Finnveden.

De globala målen spelar in

Att företagen har långsiktiga och ambitiösa mål tror han kan kopplas till de stora globala målen som klimatöverenskommelsen i Paris. Men att den överenskommelsen ens var möjligt att göra, beror också på att så många i företagsvärlden inser att det är allvar vad gäller klimatet.

– De globala målen för klimatet är möjliga på grund av att många företag stöttar dem. Många företagsledare sa, i samband med klimatöverenskommelsen, att de ville ha mål och att de kunde arbeta mot dem. Det har skapat självförstärkande processer, säger Göran Finnveden.

De långsiktiga, radikala mål som några företag satt upp på senare tid, speglar alltså att de tar miljöarbetet på allvar.

– Jag tycker att det är stort att man tar de långsiktiga målen på allvar. Men nu gäller det att omsätta dem i praktiken också, säger Göran Finnveden.

Mål behövs vid förändring 

Han själv har arbetat med tekniska högskolans långsiktiga hållbarhetsmål och såg då konkret vad det betydde att ledningen sätter mål och att någon person får i uppdrag att se till att de följs upp.

– Det är ganska grundläggande saker, som att man tillsätter en person som också har resurser att se till att målen följs upp, säger Göran Finnveden.

Han menar att mål behövs, framförallt för den organisation som vill ändra inriktning. De som gör som de alltid har gjort, behöver inte lika tydlig målstyrning.

– Hållbarhetsutmaningen handlar om att ändra inriktning, för den vi har nu är inte hållbar, säger Göran Finnveden.

Hållbar affärsutveckling hos Skanska

En som har arbetat länge med målstyrning är Agneta Wannerström, gruppchef för området hållbar affärsutveckling hos byggföretaget Skanska Sverige. Hon berättar om en hållbarhetschef på koncernnivå som förklarade för koncernchefen och andra i ledningen om nyttan med att ha som mål att bygga grönt.

Nu har företaget målstyrning mot mörkgrönt byggande, det vill säga att ha nära noll miljöpåverkan från byggprojekten. Ljusgrönt finns också, som ett delsteg mot det mörkgröna. Beige, det är att bara följa reglerna och standarder.

– Vi graderar numera alla våra byggprojekt i Gröna kartan, för att se var de placerar sig. Vi har mål i vår affärsplan sedan flera år tillbaka, på hur stor andel av vår omsättning som ska befinna sig var på kartan. Det ingår i affären.

Grön marknad växer

Att Skanska Sverige kopplade grönt till affärerna, är en anledning till att det har gått så bra, anser hon. De som drev hållbarhetsarbetet framåt kunde visa hur snabbt den gröna marknaden växer.

Hon tror också att det är viktigt att ledningen redan från början har en viss förståelse för hållbar verksamhet. Koncernchefen som lät sig övertygas hade tidigare arbetet i USA och sett hur ett grönt certifieringssystem för byggbranschen slagit igenom. Målstyrningen för miljö har nu slagit igenom i hela Skanskakoncernen. Det gröna har gått från 30 procent till 70 procent av omsättningen.

SSAB satsar grönt

Hos ståltillverkaren SSAB har det också funnits gröna mål länge och nu har företaget utvecklat teknik som gör det möjligt att ta det stora steget mot nollutsläpp även i en bransch som i dagsläget står för tio procent av Sveriges totala klimatutsläpp.

På företagets stålverk i Oxelösund berättar koncernens hållbarhetschef Thomas Hörnfeldt om att de klassiska masugnarna ska ersättas av en process där syret i malmen tas om hand av vätgas istället för kol. Hybrit heter tekniken, uttalas ungefär som hybris.

– Jo, det får vi ju höra ibland, säger han.

Tekniken kan ta hand om 90 procent av företagets utsläpp av koldioxid och därmed faktiskt en stor del av de totala utsläppen i Sverige. Det gör också att företaget kan klara sina åtaganden som medlem i regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Övriga utsläpp kommer bland annat från råvaran järnmalm. Den levereras av ett annat företag som satt som mål att ha nollutsläpp 2045, nämligen LKAB. Sedan kvarstår transporterna, som ska klaras med järnväg, sjöfart och biogas. Företaget har också som mål att ta hand om restprodukter, som tjära som kan användas av kosmetikaindustrin.

– Det är klart att man måste sätta mål för att se till att företaget flyttar sig åt rätt håll. Det är viktigt att vi har externa mål också, så att våra intressentgrupper ser vad vi lovar och även vad vi faktiskt gör, säger Thomas Hörnfeldt.

Industrin mognar

Han säger att processen att sätta mål förändrar det kollektiva medvetandet och anser att industrin genomgått en mognadsprocess vad gäller miljö och hållbarhet. Och här vill han ge en annan bransch en eloge:

– Portföljförvaltare, fondföretag och många ägare ställer skarpa, initierade och pålästa frågor. Det har med riskbedömning att göra. Man vill inte ha några lik i lasten, säger Thomas Hörnfeldt.

Agneta Wannerströms bästa tips för att lyckas med målstyrning:

• Målbilden ska vara ett mätetal som är kopplat till affären.
• Visa för företagsledningen att den gröna marknaden växer.
• Förenkla budskapet.
• Håll ut!

Bra mål ska, enligt Thomas Hörnfeldt, vara:

•  Mätbara
•  Någorlunda realistiska
• Utmanande