nr-logo

Tidningen för miljöproffs

Lycka kan ge nytt perspektiv till klimatfrågan

Genom att koppla samman klimat med välbefinnande kan vi hitta nya vägar för att arbeta med hållbarhetsfrågorna.

  • Annons 1

I rapporten Klimatomställningen och det goda livet ger forskare ett nytt perspektiv till klimatfrågan. Hur ser kopplingen mellan välbefinnande och klimatpåverkan ut? Kan större fokus på lycka bli en drivkraft inom miljöområdet?

John Holmberg, forskare på Chalmers och en av rapportens författare menar att vi lutar oss på två strategier för att nå en mer hållbar utveckling. Det är att satsa på teknikgenombrott och att mana till livsstilsförändringar kopplat till miljösamvete. Men kanske är människors välbefinnande ett tredje outforskat ben.

I undersökningar över vad vi människor blir lyckliga av kommer umgås med nära och kära, att äta och ha sex i topp, medan exempelvis shoppa och pendla kommer långt ned på listan. Det som gör oss lyckliga bidrar egentligen inte till några utsläpp om man jämför med det som vi känner mer olust inför. Här finns stora förbättringar att göra inom bland annat stadsplaneringen för att öka invånarnas välbefinnande och minska olust och stress.

– Vi behöver fler diskussioner om det goda livet. Det handlar om att bättre förstå välbefinnande, kanske blir vi inte lyckliga att det vi tror att vi ska bli lyckliga av. Mer kunskap kan bidra till att vi förändrar våra beslut, säger John Holmberg.

Han anser att forskningen kring livskvalitet och minskade utsläpp behöver utforskas mer och nämner bland annat Mistra Urban Futures som en viktig plattform. Kanske krävs också nya sätt att mäta välfärd. John Holmberg tar ett exempel:

– I Happy Planet Index visar sig Costa Ricas invånare vara lyckligast. Men när det gäller BNP kommer Costa Rica långt ned på listan. Kanske måste vi börja mäta andra perspektiv än bara det ekonomiska?

Lärde sig vad lycka är

Ett projekt som kopplat samman just miljö och livskvalitet är projektet Leva Livet. Elva familjer i Göteborg deltog i projektet som innehöll sju utmaningar: mat, avfall, julfirande, energi, kemikalier, resor och fritid.

Alla familjer fick en personlig coach samt kunskap av kommunens experter. De fick sätta egna mål som coacherna hjälpte dem att nå och resultatet följdes upp genom mätningar av varje persons koldioxidprofil, avfallsprofil och livkvalitetsprofil före och efter projektet.

Det visade sig att vissa av familjerna minskade sitt avfall med 60 procent och var då nere på en femtedel av den genomsnittliga mängden för en familj i Göteborg. För att nå dit hade de tackat nej till reklam, minskat inköpen och slängt mindre mat. Genom att väga avfallet blev resultatet och därmed engagemanget tydligare.

– Och de familjerna var lika lyckliga nu som då, om inte lyckligare, konstaterar kommunikatör Maria Ivarsson.

I projektet jobbade de mycket med beteende och pratade mycket om lycka, att få alla att tänka till innan de köpte en vara. Vad kommer den här varan att ge mig, behöver jag den?

– I alla reklamer får vi lära oss att det är vissa prylar som ska göra oss lyckligare. Men när man tänker på vad man uppnår med en ny pryl, först då kan vi förändra vår konsumtion. Att redan när man tar varan från hyllan tänka: Blir jag verkligen lyckligare av den här produkten? så blir svaret nästan alltid nej, säger Maria Ivarsson.

Istället för att handla nytt fick familjerna besök av stylister som med hjälp av second hand-plagg gav dem en ny stil.

– Människor vill vara lyckliga och när de vet vad som gör dem glada på riktigt blir det lättare att göra rätt val.

Taggar:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

Glad sommar!

Sommartider är semestertider. Miljö & Utvecklings webbredaktion stänger därför bevakningen för att ta sommarledigt. En riktigt skön och stärkande sommar önskar vi alla våra läsare. Vi återkommer igen den 9 augusti.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Här finns miljöjobben

Ny statistik från SCB

Miljöbranschen har växt med 5 600 jobb sedan 2004. Allra flest arbetar med avfallshantering och förnybar energi, enligt statistik från SCB.