nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Ingar Lindholm, Miljö & Utveckling
Ingar Lindholm, chefredaktör Miljö & Utveckling. FOTO: Mikael Sjöberg

Konsten att laga skräp med skräp

Vid något tillfälle när jag kämpade med snickeriarbetet i sommarhettan slog det mig: Till och med skräp går att reparera, dessutom med hjälp av skräp, skriver Ingar Lindholm, chefredaktör för Miljö & Utveckling.  

  • Annons 1

Det vill säga, det som skulle repareras var inte av toppkvalitet ens när det var nytt. Redan på ritbordet hade lusthusdörren dömts att murkna till följd av fuktskador. Och det som vi använde för att reparera den var överblivna stumpar, en del med gammal målarfärg, en del med hål i, en del med sprickor och kvistar. Det enda vi köpte var skivan till dörrens framsida och målarfärg.

Det var i och för sig dyrt nog.

Men med tålamod och kunskap (detta stod min far för) och sågande, skruvande och huggande (detta stod jag för), så omvandlades faktiskt stumparna till ett nytt bottenstycke i dörren. All gammal isolering, lister och liknande återanvändes. På med skivan och med viss möda hamnade dörren åter på plats. Inte illa!

För några år sedan såg jag en pappa som med sitt barn rotade runt i elektroniklådorna på en loppis. De letade efter sommarens projekt. En trasig grej som de tillsammans skulle reparera.

Jag tänker att det handlar om två saker: dels kunskap och dels ett synsätt. De två tillsammans gör att brädstumparna blir sparade istället för slängda, och att en trasig elpryl blir ett intressant sommarprojekt istället för avfall. Det är dags att se en möjlighet där vi innan såg skräp.

Kommentarer

1 reaktion till “Konsten att laga skräp med skräp”

  1. Rafael Ospino skriver:

    Rätt så, Ingar! Men skräp i dagens betydelse är väl av relativt nytt datum. Jag är född 1958 men fick lära mig stoppa strumpor – vilket jag faktiskt har nytta av än idag. om än bara för de dyra ullstrumporna…
    I skolans lektioner i radioteknik fick vi först ta isär skrotade apparater, mäta komponenterna för att sedan återanvända dem i olika konstruktioner etc. Att laga en trasig dörr var nog få främmande för. Skräp i forna tider var bara sådant som var räddningslöst förlorat för någon form av återanvändning. Idag står varje vecka ett antal fullt funktionsdugliga platt-tv-apparater, skrivare, datorer och tvättmaskiner i grovsoprummet…

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.