Kommuner kan skärpa kraven vid upphandling av kött

Vissa matbutiker säljer nu endast svenskt kött för att stödja de bönder som tvingats lämna sina djur till slakt på grund av extremtorkan och den följande foderbristen. Samtidigt väljer fler konsumenter svenskt kött i affären.

Men i dag är 40–50 procent av det kött som serveras i skolor och äldreomsorg importerat. Sveriges kommuner kan där göra mer för att stötta de svenska bönderna.

– Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken. Den höga andelen importerat kött visar att det finns utrymme för förbättring vad gäller exempelvis hårdare krav på djurskydd. Det finns inga ursäkter för att inte servera hållbart producerat kött i våra kommuner, men det kräver politisk prioritering och bättre kravställning, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött.

Högre krav på gris än på nöt och lamm

Svenskt Kötts kartläggning visar att det finns stor potential att skärpa kraven vid offentlig upphandling. Bland annat ställer 9 av 10 kommuner krav på förbud mot svanskupering men knappt 5 av 10 kommuner ställer liknande djurskyddskrav för nöt eller lamm. Därutöver ställer endast hälften av kommunerna någon typ av krav på djurvälfärdsprogram.

– Skillnaderna mellan krav på griskött å ena sidan och lamm- och nötkött åt andra sidan kan möjligtvis förklaras av att det länge funnits en medial debatt kring grisars levnadsvillkor, såsom svanskupering och fixering. Lamm och nötdjur hamnar däremot sällan i medias strålkastare, säger Elisabet Qvarford.

Läs mer: Rapport om fem grader varmare klimat