Kollaborativ konsumtion på frammarsch

Berätta kort om bakgrunden till filmen?

– Den är en del av det femåriga forskningsprojektet Urban Sharing som finansieras av Formas och som handlar om att dela på resurser och utrymmen, kallat kollaborativ konsumtion eller delandets ekonomi. Jag är nu mitt i projektet och såg dokumentärfilm som ett kul sätt att förmedla forskningsresultat på. I vanliga fall skildras resultaten i vetenskapliga artiklar men i mina studier har jag kommit i kontakt med så roliga och intressanta människor och platser som jag ville visa upp. Jag tog kontakt med dokumentärfilmaren Lotta Ekelund som är intresserad av hållbarhetsfrågor och tillsammans gjorde vi filmen.

Vad är syftet med filmen?

– Att visa upp och inspirera till hållbar konsumtion. Vi matas med information om att jorden går under och dessa enorma miljöutmaningar och lever samtidigt i detta superkonsumtionssamhälle. Jag ville visa upp att delande är en rolig och intressant livsstil. Särskilt för unga människor, den kommer att visas för gymnasieskolor, Studiefrämjandet kommer att använda sig avd en, men även kommuner och fastighetsbolag.

På vilket sätt är du själv en del i den kollaborativa konsumtionen?

– Jag har prövat en del av initiativen i forskningssyfte, bland annat Airbnb. Jag går dock inte in i det helt och fullt utan har en forskningsroll.

Vad är det mest intressanta initiativ du kommit i kontakt med?

– Streetbank i London, som ses i filmen. Det innebär att man delar saker med grannar vilket påverkar våra sociala relationer. När man säljer och köper något är relationen slut så snart köpet gått igenom. När man lånar något finns relationen kvar, man ska ses igen och titta så att allt fungerade. Det är besvärligare, men också mycket intressantare.

Du lyfter upp vissa utmaningar med lånesamhället, bland annat skattetekniska frågor, osäkra arbetsvillkor och att de som driver initiativen kan bli stora och diktera villkoren, hur ska man överbygga dessa utmaningar?

– Det finns stor potential och ett stort intresse för kollaborativ konsumtion och lagstiftning behöver möta detta.Till exempel är konsumentlagstiftningen inte anpassade för bytestransaktioner och försäkringar är sällan anpassade för delande. Vi behöver se över hur regler och lagar utmanas och se till att få en delande ekonomi som är bra för samhället. Exempelvis frågan om minskade skatteintäkter och att vissa bolag befinner sig i en legal gråzon, hur kan vi styra detta i önskad riktning?

Om du får sia in i framtiden, hur kommer vi att äga/dela om framöver?

– Det är två paradoxala trender just nu, dels att fler varor kan delas och att fler vill dela, men det innebär inte automatiskt mindre konsumtion även om det är en tjänst och inte ett ägande. Vissa saker kanske också är bättre att äga, exempelvis är det kanske bättre att äga en soffa som man har och tar hand om hela livet och som barnen sedan kan ärva istället för att leasa möbler.